Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
dylik adjunktur hade ock börjat betraktas som gifven löneförbättring
åt akademisekreteraren. Oefterrättlighetstillståndet visas bäst af
platsernas fördelning vid början af året 1679. I)e bägge teologiska
adjunkturerna innehades af icke teologer, nämligen ordinarie juris
professorn Gartinan, nu till på köpet universitetets rektor, och vice
bibliotekarien O. Nezzelius, den juridiska var dock besatt med en
jurist, e. ord. professor Karl Lundius, den medicinska, som sagt,
med orientalisten Buscagrius, hvilken ock innehade en af de fyra
filosofie adjunkturerna; de tre återstående voro bortgifna åt Gartman,
Nezzelius och akadeniisekreteraren Jacob Arrhenius. Kanslerns
förslag af d. 24 Januari 1679 att, som det hette, "redressera
adjunkturerna", framkom säkerligen med anledning af att Gartinan och
Lundius snart skulle tillträda ordinarie lön i sin fakultet, men den
stora reformen reducerade sig till, att de teologiska adjunkturerna
skulle gifvas åt e. ord. teologie professorn H. Schtttz och teologie
adjunkten I. Kolmodin, och att i filosofiska fakulteten Nezzelius fick
iinnu en adjunktur till ersättning för den han förlorade i den
teologiska, hvarjämte till den efter Gartman ledigblifna filosofie
adjunkturen kanslern föreslog en Matthias Malmenius. Buscagrius skulle
få behålla den medicinska, men afstå den filosofiska adjunkturen;1
till den juridiska adjunkturen var juristen Erik Aurivillius föreslagen.
Kanslern ansåg, att de personer han föreslagit rekommenderades af
sin torftighet och voro tjänliga subjekter; om det senare kan man
dock i afseende på några hysa grundade tvifvel. Konsistoriet gjorde
vid kauslersbrefvets föredragning d. 2 April ingen annan ändring,
än att det uteslöt Malmenius och i hans ställe insatte den sedan så
ryktbare matematikern Johan Bilberg, som redan ådragit sig allmän
uppmärksamhet.2 För Olof Rudbeck låg häri en missräkning. Han
hade så visst räknat på, att en österbottning Johan Murich, åt hvilken
ban hos kanslern d. 15 Okt. 1678 utverkat en fullmakt som adjunctus
niatheseos dock utan lön, och hvars lyckliga egenskaper ban gång
på gång i bref till kanslern framhäfde,3 skulle blifva vid detta till—
1 Buscagrius behöll dock i alla fall sin filosofie adjunktur. Det skedde
nog därför, att. man icke kunde rimligtvis ålägga logices professorn 51.
Steuchius att af sin lön afstå till Buscagrius ett större belopp än han
hittills gjort (se kanslersbref Juni 11579 utan dag).
s Tre dagar efter astronomen Fornelii död hade Gartinan som rektor
skrifvit till kanslern, d. ’20 Fehr. 1(579 och anbefallt Bilberg till den lediga
professuren (orig. K. ark.).
3 Rudbeck t. kanslern 1 Okt. 1078, 13 Jan- 28 Febr. och 15 April 1(57!)
(It. ark.). lindbeck hade förut skaffat Murich plats som markscheider vid
Stora Kopparberget och sedan ofvannämnda adjunktstitel. M. Celsius hyste
icke samma tilltro till Munchs kapacitet (kons. prot. 2 April 1679), Mannen
dog i lungsot redan d. 31 Dec. 1679.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
