Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
diga fårpelsen, som nu intet mer in modo är", skulle de icke kunnat
åstadkomma det. Detta förnyade trots mot bruket har icke kunnat
annat än öka oviljan, och paskiller författades, säkerligen afsedda
att spridas i hufvudstaden. De två jag sett’ hafva till sitt förfogande
haft Schefferi ofvannämda bref och erbjuda i sak just icke mycket
öfver hvad denne anmärkt, utom att de särskildt utpeka Rudbecks
öfvertriidelser af svenska språkets lagar samt hånfullt uttala sig om
det skyto-götiska språkets förträffligheter. De äro fulla af gift och
andas nästan bat mot Rudbeck.
Hvad man under dessa år tycker sig allt tydligare förmärka
är, att kanslerns auktoritet äfven var rubbad vid universitetet. Det
kunde ej heller gärna vara annorlunda, sedan konsistoriet fått erfara,
att det tämligen sällan kunde i sina svårigheter räkna på hans
bistånd, och tillika lärt, att det kunde reda sig, äfven då det hade att
kämpa med hans partiskhet, ja, nästan öppna fientlighet. Följande
tilldragelse synes mig vittna om, att förhållandet af vördnad och
undfallenhet icke längre var detsamma som förr. Kanslern hade vid
ingången af året 1679, väl mest genom påstötningar från
konsistoriets och prokanslerns sida, omsider fått ögonen öppna för det
missbruk, som alltifrån början af hans kanslerstid inrotat sig vid
besättandet at adjunkturerna, i det dessa tilldelats första bästa person,
som ban eller Rudbeck velat hjälpa fram,2 utan allt afseende på att
dessa platsers innehafvare voro i främsta rummet afsedda att biträda
respektive fakulteter i deras undervisning. Sålunda innehades, som
vi förut sett, den medicinska adjunkturen alltifrån 1661 af e.
ordinarie professorn i orientaliska språk, Johannes Buscagrius, som dock
därtill äfven fick en filosofie adjunktur, utan att för någondera göra
tjänst. De filosofiska adjunkturerna anslogos stundom till teologiska
lärare. Så innehades 1668 en af dessa af e. ordinarie teologie
professorn E. Benzelius, och ändock gjorde kanslern detta år ytterligare
försök att med en sådan förse den förut omtalade bråkmakaren,
teologie adjunkten Jonas Körling, som alldeles saknade lön.3 En
1 Ups. ISibl., Palmsk. saml. XV, T. 15 s. 509 ff. Tryckt i »Småsaker till
nöje och tidsfördrif», Del 4, Sthm. 175(5 s. 4(i ff.
a Det ilr för Rudbeck karakteristiskt, att ban sökte 1662 skaffa
Buscagrius, som han för släktskapens skull ifrigt omhuldade, äfven en teologie
adjunktur, genom att vilja förhindra teologiska fakulteten att till densamma
få (sedermera Abobiskopen) Petrus Bång. Rudbeck fann Bång vara en
»inte oäfven karl», men ban ansåg honom ej behöfva platsen såsom ogift,
hvarförutom det torde gå med honom som med andra, att ban inom två
år sökte att befordras till ett landtpastorat. (Bref af O. R. s. 13). Bång
fick dock platsen.
" Kanslern t. konsist. 26 Aug. 1668 och kons. prot. 9 Sept. samma år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
