- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
179

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191

kansler öppet i bref af d. 18 Aug., att det icke fann tillstiindigt.
utt en person skulle anställas vid universitetet, som så nyligen
varit i vidlyftigheter och hvars fel vore i friskt minne. Men
kanslern ändrade ej mening och föreskref ytterligare d. 26 Jan. 1681,
att Rhodin skulle hafva den adjunktslön, som M. Steuchius lämnade
vid sin professorsutnämning, och då denna ej stod att bekomma,1
utverkade han ett kungligt bref af 7 Jan. 1682, att Rhodin skulle
bekomma första lediga dubbla stipendium. Och det var förgäfves,
att konsistoriet d. 6 Dec. 1681 begärde hos kanslern att befrias
från mannen, emedan han obehörigt inblandat sig i en dess dom
öfver några västgötar, som anklagats för misshandel af novitier.
Bättre framgång hade dock en hemställan nästa år hos den
inflytelserike Erik Lindschöld,2 ty några månader efter denna blef
Rhodin d. 24 Aug. 1682 förflyttad till Venersborg som pastor.

Till kanslerns ovänliga stämning mot konsistoriet hafva
säkerligen Rudbecks fortfarande mellanhafvanden med detta och de mer
eller mindre oriktiga framställningar af förhållandena i Upsala, som
denne gaf i sin täta brefväxling med kanslern, icke litet bidragit.
Mellan Rudbeck och konsistoriet rådde ock fortfarande stark
misshällighet i åtskilliga stycken. En ständig anledning till tvist gaf
den dam med egen inloppsränna, som Rudbeck anlagt bredvid
akademikvarnen för drifvande af sin papperskvarn och andra
manufakturanläggningar. Den tog naturligen vatten från den stora
kvarnen och minskade dess mäld samt därmed universitetets vinst på
densamma. Konsistoriet fruktade emellertid ej blott för sin inkomst,
utan äfven för att staden, som klagade öfver svårigheter att få
mala, skulle göra allvar af sin hotelse att sätta upp eget kvarnverk
på åns östersida. Räntmästar Verelius, Rudbecks vän, kunde icke
neka, att Rudbecks anläggningar drogo mycket vatten, men framhöll
å andra sidan, att han höjt dammen en bel aln.3 Fem år senare
flyttade Rudbeck sina verk ned till Munkbron (nuvarande
Islandsbron.)

Häftigare och segare blef sammanstötningen rörande
anläggandet af en nv biblioteksbyggnad i stället för den gamla som var
illa förfallen; afsikten var att uppföra den vid sidan af det äldre
huset på de grundmurar i norra kyrkoterrassen, som först varit
afsedda för en nybyggnad åt Antikvitetskollegiet. Schefferus, som

’ De la Garde ändrade nämligen som ofta sitt lieslut och föreskref d.
11 Fehr 1681, att akademisekreteraren A. Goeding skulle hafva denna
adjunkt.ur.

’ Kons. t. Lindschöld 16 Maj 1682 (Kons. ark.).

3 Kons. prot. 16 och 20 Nov. 1678.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free