Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
1677 blifvit bibliotekarie, hade djupt beklagat sig öfver den gamla
lokalens uselhet, som genom sin starka fukt allvarsamt botade
boksamlingen med förstörelse, och Rudbeck hade med vanligt intresse
för nya byggnadsföretag, af medkänsla för Schefferus och ej minst
af uppriktig oro för bokskatterna, kastat sig in i saken. På
kanslerns begäran uppgjorde ban i November 1678 ett byggnadsförslag,
som denne gillade och gaf honom i uppdrag att utföra.1 Den
ekonomiska grundvalen för företaget var som vanligt ganska lös,
intet klart kostnadsförslag var uppgjordt, ännu mindre fanns någon
säkerhet för medlens anskaffande. Konsistoriet, som icke fått taga
någon del i saken eller ens därom underrättats, hyste helt
naturligen djup misstro till hela företaget, det hade i friskt minne
följderna af Rudbecks forna byggnadsverksamhet och fruktade, att
äfven detta företag skulle återverka på universitetets ekonomi, så
att brist skulle uppstå i lönerna, och det tyckte äfven, att
öfverskott i kassan lika väl kunde användas att ersätta deras rättmätiga
fordringar för innestående löner, som att. bygga nya hus. Rudbeck
å sin sida var nog orättvis mot kollegerna, att i anledning af
bibliotekshusets eländiga tillstånd skrifva till kanslern, att finge det
hero på dem, när en förbättring skulle häri ske, komme det väl
att dröja länge, ty deras religion vore, att summum bonum låge i
att få ut full lön. Det visade sig emellertid, att motståndarne
haft rätt i sin misstro, ty från och med 1679 måste Rudbeck inställa
arbetet af brist på penningar, och ban gjorde sedan inga allvarliga
försök att åter få det i gång.-
Under sådana förhållanden nalkades den tid, då Rudbeck ånyo
skulle vara i tur vid rektorsvalet, och man kan godt förstå, att
mer än en hyste betänkligheter att lägga denna myndighet i
handen på en man, som i sju år godtyckligt hållit sig fjärran från
konsistoriet, som skrifvit sig under stadens rätt och låg i en svår
process med universitetet rörande Curios tryckeri. I den session,
där valfrågan företogs, d. 21 Maj 1679, höjdes starka röster mot
att välja honom. Den frånvarande Benzelius insände ett skriftligt
votum mot ett dylikt val, så länge Rudbecks process med
konsistoriet ej var ändad. Brunnerus betonade såväl att Rudbeck
hållit sig ifrån konsistoriet och försummat sina föreläsningar, som
att ban inskrifvit sig som borgare. Gartman och Steuchius
uttalade ock ej ringa tvekan. Norcopensis åter förde med värme
1 Rudbeck t. kanslern 4 Tfov- 1678 (Bref af <>. K. s. 163) ocli kanslerns
odaterade svar (K. ark.).
3 Se min Upsala Univ. Biblioteks historia inlill ftr 1702 (Vitt. Akad.
1 hmdl., ny följd. 12: 2, s. 27—29. 1894).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
