Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
slag. Hans obefogade tal om universitetets orättrådiga förfarande
var vederlagdt, ocli man bör särskildt lägga märke till det domsskäl.
som åberopades för ogillande af Curios anspråk på utlofvade 900 dal.
smt. Hofrätten förklarade nämligen uttryckligen, att universitetet
aldrig gifvit ett sådant löfte och så mycket mindre kunnat göra
det, som det likartade understöd till Jansonius, hvarpå Curio
särskildt åberopat sig, var gifvet icke af universitetet utan af kronan.
Och dock var det i denna sak som Rudbeck fört ett så förfärligt
väsen och tagit det skandalösa steget att gifva sig under stadsrätt.
Konsistoriets seger var dock Rudbeck ingalunda villig att erkänna.
Ilan skref därom till kanslern, att den victoria som konsistoriet
tyckt sig vinna var af samma art som pigans, hvilken, då hon
utskämdes att hafva fått ett barn, dock glorierade sig öfver, att
bon fått ett sådant.1 Jag får längre fram visa, huru ban sökte
hjälpa Curio och därvid på allt möjligt sätt beredde universitetet
obehag och olägenheter.
Denna process fortgång och utgång visar, huru försvagad
Rudbecks ställning småningom blifvit. Den djupaste orsaken till att sä
var låg naturligen långt tillbaka i tiden, som den föregående
skildringen visat, men hvad som under senaste tiden i hög grad rubbat
hans ställning var, att en förskjutning inträdt inom
konsistoriepartierna. Genom döden hade han förlorat tvä af sina säkraste vänner,
bibliotekarien O. Verelius (3 Jan. 1682) och den ädle läkaren P.
Hoffvenius (23 Maj samma år), under det att motståndarnes leder
förstärkts af två energiska män, Yerelii efterträdare 1679 å
ränt-uiästareplatsen, Jakob Arrhenius, yngre broder till Claes Örnhjiilm,
och den ilskne H. Schiit.z, Verelii efterträdare som bibliotekarie 1682.
Hos bägge verkade en djup personlig ovilja mot Rudbeck, hvartill
kom hos Arrhenius den fasta öfvertygelsen, att det. var Rudbecks
godtyckliga regemente, som hufvudsakligen varit vållande till alla
ekonomiska svårigheter och alla andra oegentligheter som vid
universitetet fått rota sig fast. Bägges personliga antipati mot Rudbeck
och det gamla systemet samt Schutz odrägliga natur, som snart gjorde
honom nästan till allas afsky, sätta en långt ifrån behaglig prägel
på deras uppträdande, men det skulle vara orätt att föreställa sig,
att under deras :iu börjande skräckregemente endast legat idel motiv
af personlig hätskhet; särskildt skulle det vara en orättvisa mot den
redlige, ehuru kärfve Arrhenius att antaga något dylikt. Går man
nämligen saken närmare på lifvet, finner man snart, att dessa mäns
konflikt med kanslern och Rudbeck i sitt innersta djup var en
genklang vid universitetet af den starka brytning, som nu förspordes
1 Rudbeck t. kanslern 3 Aug. 1085 (Bref af O. R. s. 200).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
