Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
officiell bekräftelse härå från universitetets sida. Xär denna
skrifvelse föredrogs i konsistoriet, brast det åter lös. Rudbeck påstod,
att förlikning slutits 1G81 och af kanslern godkänts, i hvilket
påstående ban understöddes af sina vänner Norcopensis och Lundius.
men en rakt motsatt åsikt förfäktades med skärpa och med fullt
skäl af Benzelius, Micrander och bröderna Arrhenius. Det slut
hvartill konsistoriet ändock kom, kan vid första påseendet se ut som
en half seger för Rudbeck, emedan man förklarade sig villig att
underhandla om förlikning på de villkor, att trycket sattes i fullgodt
skick och att den likvidation, som ju måste uppgöras mellan
konsistoriet och Curio, ej ginge mot det förras fällda dom.1 I själfva
verket var det ett nederlag för Rudbeck. Man erkände ju icke, att
förlikning en gång träffats, och de uppställda villkoren gjorde för
öfrigt en sådan omöjlig. Det tjänte därför till ingenting, att
Rudbeck och hans vänner d. 15 Juni 1683 afläto en ny skrifvelse till
Hofrätten, hvari de vidhöllo sin redebogenhet att ingå förlikning,
men tillika förklarade, att om deras kolleger icke gingo in härpå,
frisade de sig från allt ansvar för processens fortgång.5 Visserligen
sölade hofrätten i det längsta, ett nytt bevis på Rudbecks ocb lians
gynnares inflytande, uien när i Maj 1685 konsistoriets fullmäktige
till Hofrätten. Benzelius ocli C. Arrhenius-Ornhjälm, yrkade på, att
processen, som nu legat hvilande i 10 år, ehuru den i själfva verket
varit alldeles utagerad för nio år tillbaka, skulle föras till ända,
kunde domstolen icke längre draga saken på långbänken, ocb alla
Rudbecks och Curios försök att ytterligare uppehålla saken visade
sig fruktlösa.■’’ Den 18 Juli 1685 föll hofrättens dom, genom hvilken
Curio ålades att till universitetet återställa dess tryck i samma skick
ban mottagit det och återbetala de 3(10 riksdaler ban fått till låns
för inlösen af Jansonii tryck, hvarjämte ban dömdes förlustig sin
plats som akademiboktryckare; hans anspråk på att utfå de 900 daler
smt, soui universitetet skulle vid antagandet hafva lofvat, honom,
ogillades. Hofrätten hade således kommit till samma resultat som
konsistoriet och säkerligen ganska snart haft detta klart för sig;
att dock tio år kunde få förgå, innan domen föll, vittnar om, huru
svårt det var för det svaga universitetet att komma till sin rätt i
det aristokratiskt gestaltade samhället, då motparten hade sitt skydd
i de högre kretsarna. För Rudbeck var det ett svårt, men rättvist
1 Kons. prot. 25 April och 8 Maj 1683.
’•’ Kopia och utan underskrift bland De la Gardies papper i Lunds
Univ. Bibi.
8 Rudbeck t. kanslern 12 Maj 1685 (Lunds Univ. Bibi.), Curios supplik
till Hofrätten 15 Maj, Beuzelii och Oruhjälms svar härå d. 16 Maj (bägge
kopior af Örnhjillms hand bland hans papper i Kungl. Bibi.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
