Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
æom konstitutionerna dock tydligen tillerkände konsistoriet.1 Sedan
(Hock konungen genom prokanslern infordrat förslag, stod intet
hin-(der i vägen, och d. 2 Julli 16SG sammanträdde prokansler och
konsistorium för valet. Flera kandidater erhöllo röster;
kanslipresiden-tten grefve Bengt Oxenstjerna nätndes dock af alla, ehuru man hyste
niågon tvekan, om han skulle vilja lämna kansleriatet för Aho
uni-wersitet. I öfrigt föreslogos den aflidne kanslerns son, den ädle och
liinbildade hofrättspresidenten grefve Gustaf Adolf De la Gardie samt
1’1’yra andra riksråd, Jöran Gyllenstjerna, Jan Gabriel Stenbock.
Edward Ehrenstéen och Fabian Vrede. Märkligt nog föllo äfven röster
ipå den lysande hofkanslern Erik Lindscböld, ehuru privilegierna
Ibestärude, att endast rådsherrar kunde föreslås.2 Utan afseende
liiärpå upptogos alla sex namnen i den skrifvelse, som d. 15 Juni
mfgick till K. Maj:t. Fyra dagar senare utnämde konungen Bengt
(Oxenstjerna och entledigade honom på samma gång från värdigheten
aif kansler för det finska universitetet. Det var ett godt val. I
in-tcresse för bildning och vetenskap kunde ban visserligen icke mäta sig
nned föregångaren, men ban var en kunnig man, klok, redbar och lugn
niied stor erfarenhet ej blott i politiska värf, utan ock på det
administrativa området, och viktigast af allt var, att han åtnjöt sin konungs
synnerliga förtroende. För universitetet var ban ingen främling, ty han
lnade där studerat och fyrtiotvå år tidigare varit dess rector illustris
vår-ttermiuen 1644.3 Detta säger oss, att ban icke var någon ung man
Iläugre, i själfva verket var ban blott ett år yngre än den nyss
af|lidne företrädaren, men ban var ännu i sin fulla mannakraft och
sikulle i sexton år på ett förtjänstfullt sätt sköta sitt ansvarsfulla värf.
Ett välbehöfligt lugn och stadga inträdde med honom i
universitetets styrelse. Skedde någon rubbning, var det sällan den
betänk-ssamme kanslerns fel, och i de fejder, som fortfarande präglade
uiniversitetets inre förhållanden, hade ban icke den ringaste del; de
nVamkallades som hittills af personliga misshälligheter därstädes och
aif den vetenskapliga intoleransen. Att ban uppriktigt önskade ett
sslut på den förra tidens oordning, syntes däraf, att han redan i sitt
aindra kanslersbref d. 24 Augusti 16S6 med bestämdhet uttalade sig
1 J. Bilberg t. C. Arrhenius 27 April 1686 (orig. bland Ornhjillins
pap-I ner i K. Bibi: t.). Han ber denne sondera vid hofvet, om konsistoriel har
ffria vota.
1 I sammanträdet <1- 2 Juni var det Bilberg ensam som föreslog
I.ind-Hflchöld. D. 9 och 12 anslöto sig härtill Micrander, Lagerlöf, Wolf och
Pei-iinger, som varit frånvarande d. 2. Lundius förklarade d. 12, med
instäm-ninande af Xorrmannus, att om lagen medgifvit det, skulle också lian röstat
I (tål Lindscböld.
3 Se Del 1, s. 362.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
