Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 7
naturfilosofien trohet och anslutit sig till de nya principer, som den
moderna naturforskningen uppställde. Med naturen själf till
utgångspunkt sökte denna utforska dess lagar, och alla skolastiska
traditioner, som hvilat på rent metafysiska spekulationer, sopades
skonslöst undan. Vid universitetet gick Hoffvenius fortfarande i spetsen
för denna rörelse, hans kollega Olof Rudbeck hade tyvärr fått andra
sysselsättningar och intressen. År 1678 utgaf Hoffvenius sin
förtjänstfulla Synopsis physica, soiu sedan skulle i länga tider
användas som lärobok både i den filosofiska och den medicinska
fakulteten. Arbetet var på samma gång en naturfilosofi, d. v. s. en
filosofisk betraktelse af den sinnliga världen och en naturlära i
korta drag: koncist och klart behandlade det sitt ämne i korthuggna
satser. Cartesii namn förekom ej i arbetet, men framställningen
hvilade alltigenom på dennes åsikter, och de ord Hoffvenius redan
i början uttalade, angåfve lians ståndpunkt så klart, att ingen kunde
därpå misstaga sig. De lydde: "Vi hafva satt som vår uppgift att
icke tanklöst tro på eller instämma i något, förrän vi begripit det
riktigt, d. v. s. klart och distinkt, så att allt vidare tvifvel är
uteslutet."1 I detta arbete sågo nog motståndarne det säkraste beviset
på, att den nya filosofiens lifskraft icke var försvagad. Det måste
särskildt reta dem, att den för läsaren välkände astronomie
professorn Jonas Fornelius fogat till arbetet några verser, i hvilka ban
dref ett skonslöst gäckeri med den skolastiska terminologien.2
Cartesius har för öfrigt här icke varit af alla icke-naturforskare
lika ensidigt bedömd, som han var af teologerna. Petrus
Aurivillius, professor i logik 1668—74, som i det hela var Aristoteliker,
men i allmänhet stod på en ganska själfständig ståndpunkt,3 har
ock gifvit undervisning i fysik och därvid, på samma gång ban
polemiserade mot Cartesii grundåskådning rörande naturens begrepp,
dock tillika påpekat, att denne ofta blifvit missuppfattad och därför
orättvist angripen. Så framhåller ban den djupa olikheten mellan
de gamle skeptikerna, som tviflade för tviflets egen skull, och
’ ’artesii tvifvel, som blott afsåg att bana väg till en vissare kunskap.1
’ Jug liar öfversatt den latinska texten.
’ Jag ger ett prof på Fornelii verser, lika tunga som de termer lian
gisslade.
> Hæcceitas, Reitas, Enteitas Ubietasque
Personaleitas speciosa et nesrio qualis
QuandoitaB..............
Nobilis Ilerele cohors.»
3 Aurivilli år 1074—75 tryckta »Elementa philosophi» primæ sen
meta-physicte» bära därom vittnesbörd.
4 Se »riivsicæ prælectiones Petri Aurivillii», I’. 110 i Ups. Bibi. De
ligga väl före hans förflyttning 1074 till professuren i grekiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
