Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Det bör dock påpekas, att professorerna i logik för öfrigt, både
före honom, såsom Unonius och C. Arrhenius, och närmast efter,
såsom G. Berelius och M. Steuchius varit fasta anhängare af den
peripatetiska filosofien. Annorlunda var nog förbållandet med dem,
som sedan följde, Lagerlöf, Norrmannus och Elingius, men de
innehade lärostolen i logik så kort (tiden för alla tre faller mellan åren
1682—1687), att de icke kunnat därunder genom utgifna skrifter
och säkerligen ej heller mycket genom undervisning utöfva något
starkare inflytande i den nya riktningen. Men denna hade dock
trängt sä pass djupt in i den filosofiska fakulteten, eller åtminstone
principen om forskningens frihet där vunnit sådant burskap, att
fakulteten vid anfallet 1686 stod som en man till de nya idéernas
försvar.
Kraftfullt blef detta försvar, ocb att så skedde, har här, som
eljest i andliga strider, mest berott på, att det ledts af framstående
personligheter. Förhållandet var, att på 1680-t.alet hade tvenne
begåfvade lärare trädt fram i första ledet ocb i sin undervisning
oförfäradt tillämpat Cartesii metod och förkunnat den nyare
naturvetenskapens forskningsresultat. Dessa män voro Johan Bilberg och
Anders Drossander, den förre en mera energisk och stridbar natur,
utmärkt vetenskapsman och medryckande som undervisare, den andre
mera tillbakadragen, men envis i sin öfvertygelse och verksam som
lärare. Johan Bilberg’ hade vid 33 års ålder år 1679 blifvit
professor i matematik efter M. Celsius. Han hade icke, som bruket var.
aflagt den filosofiska graden, troligen i följd af en sammanstötning
vid unga år med teologiska fakulteten,2 men hans stora begåfning
och ovanliga studier hade redan tidigt gjort honom bemärkt, så att
ban ansågs själfskrifven till första lediga professur. När därför
Jonas Fornelius, professor i astronomi, aflidit d. 17 Febr. 1679,
skref dåvarande rektor tre dagar senare till kanslern och anbefallde
Bilberg till platsen, därför att han icke blott var hemma i mate-
1 Bilberg föddes 164(5, blef student 1659, professor i matematik 13 Sept.
1679, i teologi 5 Okt. 1689, pastor i Örebro 2 Mars 1692, biskop i Strängnäs
19 Jan. 1701, död 11 Mars 1717.
5 Teologiska fakulteten hade stött sig vid hsuis disputation år 166S
under 1’. Ljungh: •Philosophicorum thematum zpiaz», (se dess protokoll 27
Aug.), af livad anledning kan man ej se; afhandlingen består af tre korta
positioner i praktisk filosofi; samma ar, d. 13 Nov-, blef han underkänd af
fakulteten i den teologiska preliminärexamen, som skulle föregå graden.
Jag föreställer mig, att Bilbergs stolthet icke kunnat smälta denna i lians
ögon orättvisa behandling; den man, som sedan blef teologie professor ocb
biskop, lärer väl ej varit sämre än flertalet i sina teologiska studier. Det
bela ser nästan ut som en förföljelse af fakulteten.
Ups. Univ. Hixt. II, 1. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
