Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Konungen uppsköt emellertid utnämningen, för att, som det först
hette, företaga den i samband med den stora Cartesianska
tvistefrågan,1 men fann sedan troligen olämpligt att underställa
prästerskapet sin utnämningsrätt, och frågan fick anstå öfver 1689 års
riksdag. Detta bar tydligen icke varit alldeles i prästerskapets
smak, men det vågade icke öppna sin mun för konungen, utan
ärkebiskop Svebilius i förening med Schiitz och Micrander vände
sig i stället till kanslern d. 3 Maj 1689,s och meddelade, att
prästeståndet som endast kunnat samtalsvis syssla med frågan, enat sig
om, att då Norrmannus icke vore hågad att mottaga den lediga
platsen, anbefalla till densamma filosofie adjunkten Johan Salenius.a
Förbittringen mot Bilberg växte ytterligare under sommaren,
där-ignom att denne då presiderade för en disputation, som syntes
teologerna synnerligen anstötlig. Denna som bar titeln "De veritate
communi" var författad af en Daniel Brauner, som i densamma
ganska djärft sökt i Cartesiansk anda afgränsa teologiens ocb
filosofiens områden. Han hade, med åberopande af Balthasar Beckers
ord sagt, att det som öppet strede mot filosofien icke kunde bli
föremål för tro i teologisk mening, liksom ej heller man kunde tilia
om en kunskap om det som skriften förnekar.1 Han hade äfven
skrifvit, att lika litet som teologien borde gå utöfver den heliga
skrifts gränser och befatta sig med de ämnen, i hvilka förnuftet
gåfve ledning, lika litet ägde filosofien låta skriften komma under
förnuftets pröfning. Teologiska fakulteten upptog med hetta dessa
uttalanden ocli utpekade de förargelseväckande ställena för Bilberg
ocb filosofiska fakultetens dekanus, hvilka därpå, enligt dess uppgift,
skulle lofvat att låta stryka de värsta ställena. Detta skedde
emellertid icke, och teologerna uppretades däraf djupt.5 Så upprörd var
stämningen, att Bilberg själf tvekade, om ban skulle mottaga platsen
som teologie professor. Hans brefväxling med Samuel Åkerhjelm
visar, huru ban kastades mellan fruktan för teologernas brinnande
bat ocb obenägenheten att efter allt det som föregått låta dessa
afgå med segern, men slutligen på föreställningar af Lindscböld och
sina vänner beslöt sig för att antaga platsen, hvarvid ban dock
1 lv. Maj:t till konsistorium li) Dec. 1688.
* Original i It. ark.
:| Salenius blef samma år akademisekreterare efter Goeding och 1693
professor i grekiska. M. Steuchius lindé redan 27 Dec. 1686 rekommenderat
honom till professuren i fysik, därest denna återflyttades till filosofiska
fakulteten.
4 »Quod philosophi»; aperte repuguat, theologice credi omuino nequit,
nec philosophiee seiri i|uod seriptura negat.
6 Teol. fak:s prot. 15 Juni 1689 och själfva afhandlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
