Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
ställde som villkor att få slippa vården om prebendepastoratet ocli
att få fortsätta sin matematiska undervisning in på nästa sommar.1
Den 5 Oktober 1689 utnämde konungen omsider Bilberg till
platsen. För teologerna var nederlaget stort, men segern skulle ock
stå Bilberg dyrt. Den förgiftade hans närmaste år, tvang honom
slutligen att lämna universitetet och slog honom sår, som blödde
ännu på gamla dagar.8
Den nya filosofiens motståndare kände djupt bitterheten af
nederlaget, och de sågo med väsande oro och harm, huru under den tid,
som förflöt mellan angreppet vid riksdagen 16S6 och konungens
resolution 1689, den nya lärans förfäktare uppträdde oftare än förr
och med öppet visir. Icke mindre än nio afhandlingar sågo dagen,
hvilka mer eller mindre häfdade Cartesianska åsikter,3 och detta
stundom med verkligt eftertryck, som vi nyss sett i fråga om D.
Bränners afhandling. Det lät nästan som en segerfanfar, då Bilberg
i föreläsningskatalogen 1689 i Oktober lät veta, att ban skulle
föreläsa öfver dioptriken "ductu Renati Cartesii principis hujus ætatis
philosopkorum". Motståndarne sökte nu blott ett tillfälle att komma
kätteriet till lifs, och de funno ett sådant. I Ericus Castovius funno
de ett svagare offer, på hvilket de kunde saklöst utkräfva sin hämd,
och saken sköttes med sådan skicklighet, att dess utgång förde till
full seger öfver de förhatade motståndarne. Man lyckades förmå
konungen att med ena handen återtaga hvad ban 1689 gifvit med
den andra. Det är djupt upprörande att se, till hvilket pris
universitetet fick betala den kortvariga segern öfver teologerna. Hvad
hade man ej iigt att vänta af den rikt begåfvade och sympatiske
Castovius, en af universitetets mest lofvande krafter, den själfstän-
1 Bilberg i. Åkerhjelm 13 och 29 Aug., September utan dag och 13
Sept. 1689 (Vet. akad. Bibi., Bergianska brefsaml. Bd 1. s. 114, 119 och 122).
Dar linnes s. 116 ännu ett bref af 13 Aug., hvars dato tydligen är oriktigt,
men som jag ej har kunnat säkert korrigera.
’ Se hans bref 27 Nov- 1704 till teologiska fakulteten (Bergius, Nytt
förråd etc. s. 179): ».Tag kom till min olycka att suceedera uti fakulteten.»
:l Dessa nio äro. L. Setlinger: De modis percipiendi 1687, C. W. Bergh:
De prrejudiciis 1688, C. 1). Wessman: Coguitio nostri 1689, alla tre under
Lagerlöf. M. G. Detterberg: Memoria hominis 1687, D. A. Swebilius: De
materia’ divisibilitate 1688, D. Brauner: De veritate communi 11189, M.
Lache-rus: Meditationes philosophicæ de ratione humana etc (ventilerad 28 Maj
1690 fyra dar efter Castovii afhandling), alla fyra under Bilberg. E.
Castovius: Brevis iutroitus ad immutabilitatem natura.’ 1688 och N. Alzenius: De
jequalitate humana 1689, bägge under A Spole. — Jag behöfver knappt
till-lägga, att rent fysiska afhandlingar under Spole, Drossander och Bilberg
naturligen åberopa sig på Cartesii och andras moderna naturvetenskapliga
teorier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
