Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
majoriteten i Uppsala, tydligen lutade åt Svedbergs sida.1 Karls
eget beslut var dessförutan redan på förhand stadgadt,5 och redan
d. 24 sept. utfärdades fullmakten för Svedberg: konungens stora
förtroende framlyste af det handbref af samma dag som ban aflat
till honom. Den nye professorn var knappt kommen till universitetet,
förr än dess högsta värdighet, rektorsämbetet, blef honom
anförtrodd. Förloppet vid valet var märkligt. Man var i konsistoriet
tveksam, huru man skulle rätteligen förfara. Ämbetet hade nyss
tillhört filosofiska fakulteten och skulle således återgå till den
teologiska, inom hvilken två medlemmar, Svedberg och E. Ljung, nämda
samma dag, icke innehaft ämbetet, men Svedberg innehade tredje
professuren, livars förre innehafvare J. Micrander nyss varit rektor,
och den åsikten började göra sig gällande, att ämbetet gick efter
professurerna ej efter personerna; Ljung åter var i motsats till
Svedberg ännu icke introducerad. Ett försök att utleta kanslerns
mening misslyckades, ty han hänvisade dem blott att följa
konstitutionerna. Konsistoriet var så villrådigt, att det ena dagen (d. 7
Dec.) preliminärt uttalade sig för Ljung, men då ban var ovillig,
följande dag d. 8 vid det definitiva valet splittrade sina röster, så
att Svedberg fick (5, Lagerlöf 4 och Ljung 2 röster.3 Schütz hade
i vredesmod aflägsnat sig, emedan Svedberg icke förklarats
själfskrifven. Redan d. 13 Dec. kunde kanslern meddela, att K. Maj:t
"för vissa orsakers skull" utsett Svedberg till rektor: troligen ville
konungen hafva en kraftfull styresman, som kunde medverka till lugnets
återställande vid universitetet. Med den våldsamme Schütz stod
Svedberg på god fot, hvilket förklaras af hans ortodoxa synpunkt på
den brännande konflikten med filosoferna. Denna framgår
tillräkligt tydligt af hans uppträdande vid prokanslerns sida d. 18 Dec.
1692 mot Norings disputation och hans deltagande i fakultetens
förut omtalade åtgöranden, för att förhindra Bilbergs önskan att få
disputera vid jubelfesten.4 Mera osäkert torde dock vara, huru
länge friden skolat bestå, därest icke Schütz så snart (2 Sept.
1693) gått hädan och Micrander 1694 förflyttats till Hernösand.
Det var en lycka för Svedberg och fakulteten, att Schütz lediga
plats fylldes d. 15 Dec. 1693 med den lärde och något fridsammare
1 Bergenhjelm insände på konungens befallning d. 21 Sept. förslaget
till Benzelius för att höra hans tanke (Linköpings bibi. Bref t. K. Benzelius
T. 1) kanslerns bref af d. 14 Sept. till konungen finns därsammastädes.
I Se TotHe arf. st. 1-, s. 154. Det samtal mellan konungen och
Svedberg, som där anföres, är i hög grad målande för bägge männens karaktär.
II Min sammanräkning afviker från Totties; Lagerlöf fick dock enligt
protokollet 4 röster.
4 Se ofvan s. 297 och 302.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
