- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
323

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

och denne utverkade ett kungligt bref som upphäfde beslaget och
hänvisade saken till hofrätten.1 Härpå vann man dock icke mycket,
ty hofrätten tillerkände d. 12 April 1693 änkan att få beräkna sig
till godo spannmålsanslagen af 1663 och 1665 och detta ända till
den dag hofrättsdomen föll 1685. Vid underrättelsen härom
föredrog man att underhandla med Rudbeck framför att gå den
kostsamma revisionsvägen, efter den förre antydt, att änkan torde nöja
sig med ett årligt underhåll. Men han drog ut på tiden (man kan
nästan misstänka med afsikt), till dess konsistorium försuttit
fatali-erna och yrkade sedan full ersättning åt änkan. I denna nöd
lyckades dock konsistorium att genom förre räntmästaren Jakob
Arrhenii kraftiga förord hos konungen utverka sakens återupptagande hos
K. Maj:t och det utan alla revisionskostnader.8 Den grundliga
redogörelse för saken, som universitetet nu inlämnade,3 var så
öfvertygande, att K. Maj:t d. 5 Oktober 1693 fullständigt befriade det från
de framställda anspråken, men tillika fick konsistoriet genom ett
annat kungabref af samma dag en grundlig varning att i sina
lönings-frågor icke gå till hofrätten, utan till kammarkollegiet, som hade
med dylikt att beställa. Trots detta fann sig Rudbeck oförhindrad
att några år senare ingå till kanslern och i de mest bevekande
ordalag anhålla om understöd åt änkan, hvars salig mans förtjänster
och dåliga villkor han vederbörligen utmålade;1 framställningen ledde
dock, såvidt jag kunnat finna, icke till någon åtgärd. Huru
omöjligt det var för Rudbeck att glömma hvad han envisades att betrakta
som universitetets obilliga behandling af Curio, synes bäst af den
märkliga, för att icke säga underliga äreskrift till Curios minne,
som ban lät trycka vid änkans död 1698.5 I denna påstod ban
fortfarande, att han på uppdrag, törst af fem professorer och sedan
af hela konsistoriet, hållit på ett belt år för att truga Curio att
komma till Upsala, och ban lät slutligen veta, att trots hvad som
skett, hade ban (Rudbeck) dock lefvat efter budet: "Älsken edra
ovänner och gören dem godt som eder hata."

Då man sett, huru Rudbeck i den Cartesianska striden manligt
och ihärdigt uppträdde till försvar för forskningens frihet, skulle
man väl föreställa sig, att han varit villig att tillerkänna andra

1 Kons. prot. 13 och 23 Maj, 16 Juni, 15 Juli 1691.

3 Kons. prot. 7—9, 24, 26 Maj och 14 Juli 1693 samt Arrhenii
själfbiografi (S. Loenboms Anecdoter om svenske män, 3 1775). Arrhenii räkning
för denna Stockholmsresa å. 480 daler koppmt. finns i Ups. Bibi., U. 56.

3 Redogörelse utan dato i kons. arkiv, Literæ ad varios, mellan bref
af 20 Aug. och 22 Sept. 1693.

4 17 April 1695, orig. R. ark.

5 Ett ark foliopatent i Ups. Bibi., Palmskölds saml., XV T. 29.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free