- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
334

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334

d. 13 Juli 1697 kunde förmyndarregeringen meddela kanslern, att
arbetet skulle ånyo ofördröjligen upptagas. Meddelandet var
framkalladt af en kanslerns skrifvelse till regeringen af d. 28 Juni, hvari
han framförde universitetets klagomål öfver officianternas släta och
medellösa tillstånd, då de i tre terminer icke åtnjutit det ringaste
understöd. Och under hösten inkommo från konsistoriet nya
erinringar d. 5 Sept., hvari man påpekade dels det olämpliga i att
änkornas antal fixerats till 10,1 dels att botaniska trädgården, såsom
medicinska fakulteten framhållit, ovillkorligen behöfde ett ökadt
anslag; Olof Rudbeck påminde ock om oumbärligheten af
instrumentmakare och formsnidare.2 Dessa försök att utverka anslag åfc
flera officianter och ökadt understöd åt änkorna misslyckades dock
till allra största delen.

Den 8 Juni 1699 utfärdades omsider den nya staten. Den hade
tagit ringa hänsyn till de ihärdiga petitionerna till officianternas
förmån; tydligen har man å högsta ort ansett, att inedlen icke
räckte till deras uppförande bland andra ordinarie löntagare, och
man har å andra sidan icke velat för deras förnöjande minska
anslaget till stipendier mer än som var alldeles oundgängligt. Endast
två sådana uppfördes på stipendiekontot, nämligen vice bibliotekarien
och biblioteksamanuensen, och änkornas begäran vann ej afseende.
Om man jämför staten af 1699 med den af 1655, ser man genast en
nyhet däruti, att nu äfven inkomsterna beräknats, hvilket aldrig skett
förr än i den återtagna staten af 1696. De upptogos nu till 26,752
daler smt.,3 hvaraf universitetets tionde och godsräntor beräknades
gifva 24,697, de s. k. extra ordinarie dagsverks penningarne af samma
gods 996, exercitiehenimanen 960 och tryckerihemmanen 97. Hvad
utgiftsbeloppet angick, skilde sig den nya staten icke från den af
1655, utgifterna voro då 25,890 och beräknades nu till 25,889 Man
förvånas först att se, det summan nu icke växt vida högre, då den
nya staten har betydande, för den gamla okända utgifter, såsom för
änkor, fäktmästare, dansmästare, m. m. Förklaringen ligger däri,
att såsom jag förut påpekat vid behandlingen af 1655 års stat, denna
drogs med fyra professorslöner på indragningsstat, hvilka för
längesedan voro borta, och dessa representerade det betydliga beloppet
af 2,800 daler. I dessa utgiftsposters ställe hade, som vi sett, andra

1 Änkorna ingingo själfva till K. Maj:t 1698 och begärde, att ehuru de
nu voro flera än tio, dock en hvar måtte få åtnjuta det fulla (år 1679
bestämda) änkeanslaget af 20 tunnor (odateradt bref i kons. arkiv, mellan
11 och 17 Jan. 1698).

’ O. Rudbeck till Fab. Vrede 1698 (Bref af O. R. s. 367).

3 1696 beräknades inkomsten något lägre, till 26,698. Man hade då
synbarligen uteglömt mantalspengarne af exercitiegodsen, 54 daler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free