- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
335

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

335

småningom tillkommit ocli utgiftssumman 1699 därigenom likafullt
blifvit densamma som den var år 1655. Men utgifterna kunde nu
lättare bäras, emedan Karl XI hade år 1685 anslagit de s. k.
exer-citiebemmanen t.ill universitetet ocli 5 år senare beviljat det att
upptaga mantalspengarne bland sina räntor. Jämföra vi nu de bägge
staterna, finna vi, at.t professorsstateu är oförändrad till antal och
löner (17 professorer och en bibliotekarie med 700 daler hvar),
olikheten är blott den, att det prebendehemmman, som en hvar
redan 1655 innehaft jämte penninglönen, nil upptogs äfven i staten.1
Adjunkterna förblifva som förut två i teologiska, en i hvardera af
juridiska och medicinska, samt fyra i den filosofiska fakulteten, men
under det de andras löner förblifva oförändrade, nedsättas teologernas
löner till 150 från 200. Stipendieanslaget är 6,000 liksom 1655,
men af detsamma tages 120 daler till vicebibliotekarien8 och 100
daler till lians amanuens. Dessa tvä voro således de enda
offici-anter, som fingo hjälp af universitetets medel; för de öfriga sörjdes
på ett eller annat sätt.3 Den egentliga stipendiesuniman blef sålunda
5,780 daler smt... hvilken fördelades på tre stipendiatklasser: 48 i
den första med 60 daler livar, 48 i andra med 40 och 49 i tredje
med 20 daler. Anslaget till fogdar och uppbördskarlar mer än
dubb-lades, 225 till 498, och 17 rättare karl ar med 8 daler livar tillkommo.
Härefter kommo de egentliga nyheterna. Till änkegratialer anslogos
200 tunnor, hvilket för 10 änkor gjorde 20 på hvar; blefvo de flere,
fick en hvar naturligen mindre af det fixerade anslaget; i penningar
upptogs detta belopp i staten till den låga värderingen af 450 daler.
Franska språkmästarens lön höjdes från 200 till 300, dansmästaren
och tåktmästaren, som saknats 1655, men inforts 1663 (dansmästaren
hade sedan försvunnit, för att upptagas 1685 vid donationen af
exercitiegodsen) fingo 300 daler hvar. Anslaget till akademiens
byggnader höjdes från 200 till 300, ocli botaniska trädgården skulle
utöfver de 150, som den ägde i 1655 års stat, erhålla från 66 till
120 daler, allt efter som öfverskottet för året medgaf.

Såsom synes beräknades inkomsterna skola i regel öfverskjuta
de i staten bestämda utgifterna med 863 daler, och det hafva de, till

1 Teologerna hade inga dylika hemman, ty de innehade
prebende-pastorat, som dock icke upptogos i staten. Hemmansräntan var olika, 80
daler tör en jurist, 52 till CO daler för öfriga. Äfven räntmästaren,
sekreteraren och bokhållaren hade hemman.

’ Staten upplyser, att ban dessutom har 100 daler af cassii
studiosorum och 80 af bibliotekskassan eller inalles 300.

3 Rector cantus kom på kyrkans stat (kons. prot. d. 17 Maj lß!IO);

formsnidaren och stallmästaren fingo lön genom kammarkollegiet (kons.

prot. 22 Nov. 1699).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free