Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Under Karl Xll:s första regeringsår afgjordes en
professors-utnämning, som väckte ett ej ringa uppseende och som äfven nu
ur mer än en synpunkt äger sitt stora intresse. Det gällde
tillsättning af den skytteanska professuren, som blifvit ledig efter dess
siste tyske innehafvares, Elias Obrechts, förflyttning och som nu
fick sin förste svenske representant i den för sin glänsande
vältalighet ryktbare Johan Upmarck. Sakens beskaffenhet tvingar mig att
kasta en blick tillbaka på denna professurs närmast föregående
öden. Efter att Johannes Schefferus d. 26 Mars 1679 gått ur tiden,
stod professuren ledig i nära trenne år, tills den Skytteanska
stiftelsens patroner, Göran Gyllenstjerna och Bengt Skytte,
omsider i början af år 1682 till platsen kallade den ännu icke
trettioårige Elsassaren, Elias Obrecht,1 som i flere år tjänstgjort som
lärare för Gyllenstiernas söner; kallelsen konfirmerades af K. Maj:t
d. 21 Febr. 1682. Orsaken till det långa dröjsmålet med
tillsättningen är mig obekant, konsistoriet hade däröfver beklagat sig,3
men det torde hafva berott på, att Gyllenstjerna visserligen tidigare
designerat Obrecht, men icke ville i förtid beröfva sina söner, som
då studerade utrikes, den förträffliga ledning som de hade i den
begåfvade mannen, hvilket ju måste bli fallet, om ban utnämdes
till professor. Kanske bar ock bidragit till uppskofvet att
reduktionen redan då väckt anspråk på en del af de gods som Johan
Skytte donerat till sin institution. Det ser dock ej fullt troligt ut,
ty i så fall skulle väl kolningen ej konfirmerat Obrechts
utnämning eller några månader senare, d. 29 April, beviljat honom att
resa utrikes med Gyllenstiernas söner mot villkor, att ban anskaffade
kapabel karl, som förestode de till professuren hörande kollegierna,
därest de offentliga föreläsningarna icke kunde upprätthållas.3 Nästa
år hade emellertid reduktionen lagt beslag på en del af godsen,
och det såg ett ögonblick ut, som Skyttes vackra stiftelse blott
skulle blifva ett historiskt minne.
’ Elias Obrecht föddes i Strassburg (äfven Schefferi födelseort) d. 13
Apr. 1653, blef Skytteansk professor d. 21 Febr. 1682, tillika
universitetsbibliotekarie d. 23 Nov. 16D4, sekreterare i K. Maj:ts tyska kansli 1697,
dog 16 .Tan. 1698.
2 1682 d. 23 Jan. klagas i dot konsistorium, som bolls på Venngarn
inför M. G. De la Gardie, att professuren legat öde i tro år. Kanslern
rådde att tillskrifva Gyllenstjerna eller Bengt Skytte och föreslog till platsen
jST. Rubenius; hjälpte icke detta, finge man gå till konungen. Kanske nar
detta bidragit att påskynda den utnämning, som följde straxt därefter.
3 När K. Maj:ts ofvannämda bref af 29 April upplästes i konsistoriet
d. 13 Maj 1682, åtog sig poeseos professorn Joli Columbus att hålla
Skytteanska professurens kollegier.
Ups. Univ. ni si. II, 1. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
