Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
Den 2 Aug. 1683 afgick nämligen ett kungabref till
universitetet, som meddelade, att de Skytteanska hemmanen, såsom varande
dels en pur donation af Gustaf Adolf till Skytte, dels belägna inom
frihetsmilen och på förbudna orter, reducerats, men att K. Maj:t i
alla fall ville skänka dem åter till universitetet i och för
undervisningens behof; dock önskade ban först höra universitetets tanke
om bästa sättet för deras användning. Gamle Olof Rudbeck, vaken
som alltid, skyndade att för sin höge gynnare kanslern framlägga
sina åsikter om den nya donationens fördelaktigaste användning.1
Han fann Skytteanska professurens återupprättande onödigt, dä
ändå tre professorer, i eloquentia, historia och politik (ban kunde
tillagt den fjärde i poesis) undervisade ungdomen "in stylo",
förutom att adjunkternas undervisning också mest gick därpå ut; ban
förordade därför medlens anslående till den förfallna
exercitieinsti-tutionens återupprättande, hvarjämte ban hoppades, att äfven se
trycket och musiken ihågkomna. Kanslern upptog hans idéer, men
framhöll tillika för konungen, hvad Rudbeck förbigått, att ett
no-socomium alltför viil behöfdes; ban påpekade äfven, att man kunde
tänka på en professur i fäderneslandets antikviteter. Han dolde
dock ej för K. Maj:t, att Skytteanska arfvingarne ansågo sig kunna
bevisa sin goda äganderätt till hemmanen i fråga.2 Vid
konsistoriets öfverläggning d. 5 Sept. betonade räntmästaren Jakob
Arrhenius samma sak, nämligen att Skyttes donation sannolikt mest
bestod af frälsejord, som arfvingarne i händelse af reduktion af en
del naturligen skulle återtaga; i så fall skulle medlen icke räcka
till bibehållande af professuren, hvilket ban helst skulle sett,
hvarför ban röstade för att resten anslogs till exercitierna.
Konsistoriet instämde i hans mening; det bör dock anmärkas, att Benzelius
och Bilberg äfven erinrade om den orätt, som i så fall skulle
vederfaras Obrecht. Konsistoriets på dessa skäl grundade skrifvelse
i frågan afgick till K. Maj:t d. 14 September. Den kan hafva
bidragit till, att ban ändrade beslut, men mer betydde naturligen,
att skytteanska arfvingarne visade sig kunna styrka sina anspråk
på donationen. Reduktionen blef inställd och det förblef vid det
gamla.3
1 Bref utan (läto (Aug. 1083), tryckt i Bref af O. 11. s. 192.
’ Kanslern till K. Maj:t 29 Aug. 1G83 (kopia i Kons. arkiv).
3 Den 24 Oktober 1683 meddelas i konsistoriet en hälsning från
kanslern, att senaten befunnit de skytteanska godsen vara af den natur, att de
ej föllo under reduktionsstadgan. K. Maj.ts blef i saken har jag icke sett,
det lär dock varit dateradt först d. fi Nov. 1683 (enligt uppgift i kanslerns
bref till K. Maj: t d. 6 Okt. 1G97, orig. i li. ark).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
