Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
berg, men konsistoriet fann detta onödigt, efter förslagstillsättningen,
i hvilken dock kandidaterna ej finge deltaga, skulle ske ined sluten
omröstning. Därpå företogo de tolf återstående konsistoriales
voteringen på följande något egendomliga sätt. En hvar röstande fick
fyra sedlar, hvardera innehållande namnet på en af de fyra
kandidaterna; af dessa utvalde ban två och lade den ena i en hatt,
som afsåg första förslagsrummet, den andra i en annan, som afsåg
andra rummet; man tyckes ej hafva fallit på den enklare utvägen,
att hvarje röstande själf skrifvit sina två röstsedlar, eller den än
enklare att ban satt de bägge namnen på en enda sedel och låtit
namnens ordning beteckna förslagsrummen. Kanske inan fruktade
att genom handstilen förråda huru man röstat, hela proceduren
afsåg ju att skydda den röstande för obehag från kolleger, som ville
och kunde utöfva tryck på hans handlingsfrihet. Vid sedlarnas
uppläsande befanns att till första rummet hade Goeding 8, Bellman
3, Palmroot och Esberg hvardera en, till andra rummet Paliuroot
5, Goeding och Esberg hvardera 3 och Bellman en. Det tyckes
ej generat någon, att första omröstningen utvisade 13 afgifna
valsedlar, ehuru de deltagande blott voro 12. Ej heller har denna
gång invändning gjorts mot det besynnerliga i att vid dylikt
tillfälle anställa sluten votering, i stället för att afgifva öppna
motiverade vota till ledning för högre myndighet. Och dock hade just
Goeding, som vi minnas, 1696 opponerat sig mot ett dylikt
förfarande. För att förstå detta i våra ögon nästan obegripliga
lillvä-gagående, liar man att erinra sig, att den tiden betydde ännu
förslaget så ofantligt litet för dem som sedan utnämde, under det att
den slutna voteringen skyddade mot de konflikter i konsistoriet, som
öppna vota ofta framkallade. Goeding såg emellertid äfven denna
gång sina förhoppningar gäckade, ty konungens val föll d. 9 Maj
1703 på Palmroot, som dock blott haft en löst till första rummet.
Som en slags tröst fick Goeding i stället samma år domprosteriet i
Växiö; jag nästan föreställer mig. att man önskat bli af med honom
vid universitetet.
Den andra tilldragelsen sammanhängde ined tillsättningen af
den förenade domprost- och första teologie professorsbefattningen,
efter att Norrmannus 1702 befordrats till biskop i Göteborg. Hans
önskan att slippa lämna Upsala och i anledning däraf gjorda
liän-vändningar till K. Maj: t i dylikt syfte gjorde, att man ej rörde vid
frågan om platsens tillsättning, förrän denna genom Norrinanni död
d. 21 M>ij 1703 blifvit ledig. På hösten detta år gjorde
prokans-lern en påstötning i konsistoriet, att förslag borde uppsättas till den
lediga platsen, men då frågan d. 17 Oktober kom före i konsistoriet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
