- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
360

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3C0

emellertid disputera pro licentia, vore det ju hedersamt. Olderman,
som var dekanus, hemställde i anledning häraf till de två andra
kollegerna, Norrmannus ocli Ljung, om de icke skulle finna lämpligt
att också aflägga prof för samma grad, då ju konstitutionerna
före-skrefvo, att ingen finge bli teologie professor, som icke vore teologie
licentiat eller doktor,1 hviket man på en tid icke iakttagit. De två
andra funno först saken öfverflödig, men då Olderman meddelade,
att ban själf, som dock redan aflagt teologie licentiatexamen i
Tü-bingen, vore villig att här disputera, gåfvo de med sig. Kanslern,
som tillfrågats, lofvade förorda saken hos K. Maj:t; prokanslern.
Olof Svebilius, som äfven uttalat sig i frågan och tillstyrkt, hade
dock tillagt, att ban fann disputationsprof ensamt alldeles
tillräckligt för den som redan var professor, och att därför examen vore
alldeles öfverflödig. Fakulteten måtte icke hafva delat denna åsikt
eftersom den ingick d. 29 Januari 1G97 till K. Maj:t med ett
förslag till närmare bestämmelser för fordringarna i teologie
licentiatexamen.2 Hela promotionsfrågan stannade emellertid af för
ögonblicket, troligen emedan Svedberg icke fann tid för att skrifva sin
afhandling och de andra då också ansågo bättre att vänta. Ryktet
att en promotion var i fråga måtte dock spridt sig, ty det
framkallade en annan kandidat, hvars försök att erhålla värdigheten förde
till två för de bägge Karlarne karakteristiska konungabref. I början
af året 1697 anhöll magister Peter Carstenius, domprost i Viborg,
hos Karl XI att undfå teologie doktorsvärdigheten. Konungens
humoristiska svar lydde: "Så framt I till samma hedersgrad vill
upp-klifva, så måste I undergå, hvad Academie Constitutionerna i det
fallet förmå eller ock därmed uppskjuta, tills nästa jubelfest infaller".
Carstenius profvade dock sin lycka än en gång, ej långt efter att den
unge efterträdaren bestigit tronen, men det svar som ban af denne
bekom d. 14 Januari 1698 var ännu mera drastiskt. Karl XII skref
nämligen: "Som Kongl. Maj:ts salig herr faders löfte lyder, att ban
vid näst infallande jubelfest skall blifva behedrad med doktors
dignitet, så lärer K. Maj:t samma löfte inpå honom vid den tiden att
fullborda, där Gud K. Maj:t och honom så länge lifvet täcktes
förunna; dock vore säkrast, efter han så högt anfäktas af äregirighet,
det ban sökte att erhålla samma dignitet genom de medel och
utvägar, hvar till Academiæ Constitutiones gifva anledning, emedan det

1 Stadgandet i Cap. 17: 6:5 lyder blott: Noniini ad publicam
professionen! theologicam aditus, nisi theologiæ licentiato, patebit.

2 För det föregående se H. Tottie: Jesper Svedberg 1 s. 195 ff. ocli
teolog, fak.s prot. 29 April, 12 Maj, 10 Juni 1696.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free