Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
något sätt ådraga universitetet misstankar för att icke sörja för
sitt anseende som en luthersk-ortodox högskola, synes af det sätt,
hvarpå man upptog en inbjudning från det reformerta universitetet
i Frankfurt an der Oder att genom deputerade deltaga i dess 200-års
jubelfest d. 16/26 April 1706. Emedan kanslern var för långt
borta, att hans vilja skulle kunna inhämtas, vände sig konsistoriet
d. 19 Febr. till kanslikollegiet och begärde dess råd, om det skulle
mottaga inbjudningen. Kollegiet svarade försiktigt, att endast
kanslern kunde liäri träffa ett afgörande, men påpekade ock, att i en
dylik fråga vore af vikt, att teologiska fakulteten först uttalade sig,
då det hela ju kunde få utseendet af anknytande af en närmare
förbindelse med ett reformert universitet. Sedan emellertid denna
förklarat, att ett svar åtminstone ej kunde gifva anledning till
misstankar, efter konungen af Preussen själf vore tillgifven den
oförändrade Augsburgiska bekännelsen, vågade sig konsistoriet så långt,
att det afsände en gratulationsskrifvelse till Frankfurts universitet,
med tillkännagifvande, att man ej kunnat fatta beslut om
deputerades afsändande, då kanslerns bifall härtill erfordrades ocli han
vistades i fjärran land.
I samband med de stridigheter, som oviljan mot. pietismen
framkallat vid universitetet, kom från teologernas sida å bane frågan
om att göra en verklighet af den i konstitutionerna införda
rättigheten för deras fakultet att tillskapa teologie kandidater, hvilken
rättighet hittills stannat på papperet. Man kan godt förstå, att
filosofiska fakultetens professorer icke skulle med nöje hälsa denna
oförmodadt framträdande afsikt bos teologerna, ty den kunde leda
till minskning i antalet af dem, som lade sig på den filosofiska
graden, men hvad man väl ej skulle väntat var, att alla pietismens
vedersakare här förenade sig med filosoferna. Orsaken var en
fruktan för att denna teologie-kandidatexamen skulle medföra en
sänkning af studienivån till förmån för pietisteriet. Denna rörelse ansågs
vara alltför beuiigen att nedsätta värdet af universitetsbildningen i
allmänhet och särskildt af studiet i klassiska språk, hvilket af
pie-tisterna stundom betraktades som en hednisk sysselsättning.
Den teologiska kandidatexamen var, som vi ofvan sett1 trots
filosofernas motstånd framtvingad af teologerna, då de nya
konstitutionerna af 1655 utarbetades, lueu det hade aldrig lyckats de senare
att få examen i gång. Ett försök under åren 1656—57 att förmå
fakultetens adjunkt, den lärde Jordanus Edenius, då denne begärde
att få aflägga teologie-licentiatexamen och därpå efter vederbörligt
1 Se ofvan s. i>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
