Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
bänkbeklädnaden, men att han af hiinsyn til! konsistoriets heder ej
ville låta det komma till en sådan ytterlighet, utan förunnade det
nödigt anstånd att själft ombestyra saken. Härmed följde en
högdragen erinran, att konsistoriet själft borde förstå, hvilken skillnad
som vore att iakttaga mellan ståndspersoner af "högre och
nedrigare" beställningar. Det var emellertid just detta, som hade stuckit
konsistoriets fåfänga, att den allt från början uppfattat
landshöf-dingens order så, som skulle under den ligga den uppfattningen, att
en professor vore att betrakta såsom innehafvare af en "nedrigare"
beställning, och det ansåg sig för sin heders skull berättigadt och
förpliktadt att icke gifva godvilligt vika. Omtänksamt nog hade
det vändt sig till kanslern samma dag, som det skref till
landshöfdingen (d. 5 Mars), och efter en vidlyftig utredning af sakens
sammanhang anropat honom om hjälp. Det åberopade, att
professorerna vid universitetet i Pernau och hofrättsassessorerna i
Jönköping hade sina kyrkobänkar beprydda, det vore ock fallet i
Stockholms kyrkor med tjänstemännen. Konsistoriet vore att
betrakta som ett kollegium, hvars hufvud vore kanslern; professorernas
ämbetsrang vore bestämd genom ett kungligt bref, och deras bänkar
vore således ämbetsbänkar, "hvilka således icke oanständigt ifrån de
gemene i församlingen synas böra distingueras". Den sårade
akademiska stoltheten fick sin upprättelse, ty d. 17 Maj 1707 meddelade
kanslern, att K. Maj:t funnit beklädnaden af professorsbänkarna
tillåtlig, både för prydlighetens skull och för likheten med andra
universiteter. Detta bref kunde konsistoriet sätta som sköld äfven
mot en mäktig landshöfdings fordringar, och d. 1 Juni gaf det
Höghusen häraf del; det pepprade hans förödmjukelse ytterligare
genom att uttala sin förväntan, att det oskicket måtte i stället
afskaffas, att landshöfdingens drängar trängde sig till platser i
professorernas bänkar.
Under de år som nu närmast följde timar ingenting af större
vikt, det viktigaste är just hvad som icke timar, i det att
konunga-och kanslersbrefven alldeles uteblifva och universitetet således saknar
all beröring med sina öfverordnade samt lämnas åt sig själft.
Förbindelsen med konung och kansler var afbruten, sedan svenska
hären 1707 brutit upp från Sachsen. Efter den 17 Maj detta år
har Piper icke aflåtit något bref till universitetet, ban råkade två
år senare vid Poltava i rysk fångenskap och kunde därefter ej träda
i beröring med de akademiska myndigheterna; konungen åter liit
efter sin flykt till Turkiet trenne år förgå, innan han meddelade sig
direkt med universitetet.1 Det enda att omförmäla från denna tid
1 D. 16 Febr. 1712, då han medgaf, att Johan Va]lerius fick intaga sin
åldrige fader, professor Harald Vallerii matematiska professur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
