- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
390

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJUNDE KAPITLET.

Universitetets uttalanden om olyckorna s. 390. — Itàdet griper in, dess
ställning till konungen s. 392. — Försök att fil G. Cronlijolm till kansler s. 395. — H.
Spegel som prokansler, och bråk vid professorstillsättningar s. 39(i. — Pesten 171(1
s. 404. — Krigets tryek, tiondesekvestern och kontributioner s. 408. — Frivilliga
nppoffringar för kriget s. 413. — E. Benzelius d. y. som medelpunkt i universitetets
vetenskapliga lif s. 415. — Molins och D. Luudii strid om symboliska böckerna
s. 418. — Åtgärder mot den befarade ryska invasionen s. 424. — Högste
ombudsmannens och ombndsràdets ingripande s. 428. — Försök att få A. Horn till kansler
s. 432. — Ökadt tryck efter Karl XII:s hemkomst s. 433. — Fr&ga om studenters
instickande i gardet s. 43fi. — Våldsåtgärder mot universitetets äganderätt till sin
jord s. 438. — Slutbetraktelse s. 445.

Olycksdagen vid Poltava liade sänkt Sveriges folk i djupt
bekymmer för de faror, som nu trängde in från alla sidor. Äfven
öfver universitetet skulle den mörka slagskugga falla, som olyckorna
kastade öfver alla förhållanden inom fäderneslandet så i det
offentliga som det enskilda lifvet. Det ekonomiska tryck, som hvilade
öfver landet i allmänhet, har dock vid universitetet känts mindre
hårdt, såsom jag får längre fram uppvisa, men bela dess verksamhet
har, som hvarje annan, måst lida af osäkerheten och den allmänna
nöden. Den betryckta stämningen återspeglar sig i de program
och tal, som vid universitetet sågo dagen.

Universitetets störste då lefvande talare Johan Upmarck tolkade
hvad hans samtid kände, då han vid elorjuentie professorn Bellmans
graf d. 10 Maj 1710 begynte sitt tal1 med att säga: "Ingenting
är i en tid som denna lättare än att liängifva sig åt sorgen, men det
är ej lika lätt att utrannsaka dess orsaker. . . När alla medborgares
välfärd står på spel, när förrödda landskap, förlorade områden,
slagna härar, konungar i fara, stormän i fångenskap sväfva för
våra ögon dagligen och allra mest nu; när utländska fiender med

1 Talet itr tryckt i C. Nettelblas Meinoria viroruni in Svecia
eruditis-simorum rediviva, semi-decas II, Rostochii 1729. Ehuru Upmarcks glänsande
latinska diktion säkerligen förlorat på att af mig öfversättas, håller kanske
mer än en läsare mig räkning för att jag öfversatt utdragen ur lians och
Elv i i tal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free