Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
orationerna. Men länge skulle det dröja, innan man vågade låta
sådant framskymta i en skrifvelse, ställd till konungen själf. Ännu
d. 9 Dec. 1714, då konsistoriet lyckönskade honom till ankomsten
till Stralsund, tackade det blott Gud, som bevarat deras konungs
lif, och sade sig uppsända böner till den Högste, att han till
fäderneslandets outsägliga glädje ville förhjälpa konungen med segrande
vapen ocli triumf hem igen till fäderneslandet. Först när Karl
ett år senare måst öfvergifva Stralsund och nästan ensam åter satt
sin fot på den svenska jorden, vågade konsistoriet i sin
nyårs-skrifvelse 1716 röra vid vikten af att freden kunde vinnas. Det
skedde dock i rätt skrufvade ordalag, i det konsistoriet sade sig
bedja Gud, att han måtte förunna konungen att utföra och stadga
det, som lände "till Guds heliga namns ära, E. Maj:ts höga nöje
samt församlingens och bela fäderneslandets välfärd, på det vi ännu
en gång finge orsak af den högst bepriseliga och lycksaliga freden
oss att hugna". Om triumferande vapen är nu ej längre tal.
Efter konung Karls flykt till Turkiet var det själfklar sak, att
det hemmavarande rådet måste då ocli då träda emellan, för att
universitetet icke skulle alldeles sakna öfverstyrelse, sedan konungen
ej längre lät höra af sig och kanslern fallit i rysk fångenskap.
Det har dock skett med en viss varsamhet, då rådet väl visste, att
det här utöfvade en själftagen myndighet och för öfrigt hade god
erfarenhet om, huru dess åtgöranden i allmänhet bedömdes af
konungen. Sina provisoriska utnämningar har det dock alltid
underställt honom,1 och vi skola snart se, till hvilka komplikationer
det kunde föra, att den hemmavarande regeringen, utan makten och
namnet, men med ansvaret, träffade anordningar, som sedan
kasserades af en konung, fjärran skild från sitt rike och föga underkunnig
om förhållandena på ort och ställe. Emellertid mottog Rådet
universitetets till K. Maj:t adresserade skrifvelser, och sådana som
annars skulle ingått till kanslern och gaf därå resolutioner, såvidt
det ansåg sig kunna göra det. Så t. ex., när magisterpromotionen
1710 skulle anställas, vände sig konsistoriet till rådet och anhöll
om dess tillstånd, efter kanslern var i fångenskap, och ännu ingen
prokansler nämd efter Benzelius,2 och rådet gaf sitt bifall d. 16
April 1710. Några månader senare medgaf det universitetet rätt
att hugga timmer på häradsallmänningarna för att reparera den
1 Jag antager, att så äfven skett med adjunktsutnämningarne, som
K. Maj:t förbehållit sig, ehuru jag därför saknar bevis. Att K. Maj:t
stadfäst rådets utnämning 1712 af Grönvall till akademisekreterare är säkert.
s Benzelius dog natten mellan 10 och 17 Febr. 1709, H. Spegel utnämdes
först d. 21 April 1711.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
