Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
borde besättas; vikten af att platsen ej stod tom hade nogsamt
framträdt under den förflutna tiden, särskildt nyss då pesten
hemsökte staden. Slutligen påminte han om att man borde upplifva
den ur bruk komna bestämmelsen i konstitutionerna (Kap. 18:3:6),
att argumenten i alla disputationer skulle framställas in forma
syllo-gistica: ban hyste tydligen teologens förkärlek för den aristoteliska
dialektiken med dess formelväsen. Han lade sig i litet af hvarje.
En vecka efter föregående påminnelser gaf han (22 Mars 1712)
räntmästaren förmaning att raskt afsluta räkenskaperna och lät veta.
att ban önskade själf se hufvudboken och hållas underkunnig om
allt som rörde universitetets ekonomi. Vid samma tillfälle erinrade
han om, att Celsius och Skunk borde introduceras som professorer
1 orientaliska och grekiska språken, efter rådet utnämt dem. Det
skedde ock, men professor Reftelius fick rätt i den varning som
ban då gaf prokanslern, att det kanske vore säkrast att först
afvakta, om konungen gaf sin bekräftelse, ty Karl gjorde, som vi sett,
rådets utnämningar om intet. Som andra prof på hans verksamma
deltagande i universitetets angelägenheter kan anföras, att ban d.
2 April 1712 erinrade konsistoriet, att det borde ålägga nationernas
inspektörer att varna sina landsmän för de värfvare som ankommit
till staden, och att ban d. 10 Maj föredrog det bref af rådet,
hvarigenom det fritog studenterna från kontributioner, hvarvid ban dock
tillika inskärpte, att nationerna skulle förmanas att icke missbruka
denna nya frihet, genom att i sin krets upptaga oberättigade
personer, särdeles sådana som ville undandraga sig krigstjänst. Hans
egendomliga förslag d. 14 Sept. 1713 rörande de åtgärder, som borde
vidtagas i händelse af en rysk invasion, kommer jag att nedan
särskildt vidröra — Matthias Steuehius, som efter Spegels död d. 17
April 1714 kallades samma år till ärkebiskop d. 4 Dec. från sin
norrländska superintendentia, visade sig däremot blott en gång i
konsistoriet (26 Jan. 1717) i och för en obetydlig stipendiefråga
och höll sig, som det tyckes, tämligen främmande för de
akademiska frågorna. Under frihetstidens första riksdagar torde ban
jämte domprosten L. Molin mera verksamt trädt in för
universitetets sak.
En vacker sida i Spegels uppträdande var, att ban erinrade
konsistoriet om dess skyldighet att, fastän Piper satt i rysk
fångenskap och ej kunde utöfva sin kanslersmyndighet, dock ej alldeles
glömma bort honom. Redan första gången han var i konsistoriet
d. 30 Aug. 1711 påminde ban härom, och detta hade sin verkan,
ty konsistoriet affärdade sedan vid sju tillfällen skrifvelser till sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
