Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
fångne kansler;1 de voro dock vanligen lielt kortfattade ocli
inskränkte sig till underrättelser om utnämningar, dödsfall eller dylikt.
Något bref af honom har det icke mottagit och kunde väl knappast
vänta sig, det finns ej heller spår till att han någonsin svarat;
däremot har Spegel en gång uppläst i konsistoriet (d. 15 Mars 1712)
ett bref från Piper, hvari denne sände universitetet sina
välönskningar. En enda gång har konsistoriet utbedt sig att i en sak
få höra sin fångne kanslers mening, men frågan var ej viktigare,
än den om en Johan Klopper skulle kallas till ritmästare. Brefvens
afstannande med 1714 härrörde sannolikt däraf, att Pipers beröring
med yttervärlden försvårats efter hans förflyttning till fästningen
Schlüsselburg, i hvilken han afled d. 29 Maj 1716.
Tvenne professorsutnämningar i Spegels tid ådraga sig
särskild uppmärksamhet genom det trassel, som uppstod dels vid
förslagens uppsättande dels vid utnämningarna. Den 7 Okt. 1711
skulle konsistoriet företaga frågan om tillsättning af en teologisk
professur efter Johan Esberg, som d. 21 April nämts till
superintendent på Gottland. Domprosten Lars Molin hemställde först,
huruvida man ej skulle, som en och annan gång skett, använda sluten
votering, men den närvarande prokanslern fann med fullt skäl detta
vara mindre riktigt, efter en hvar borde angifva skälen för det
förslag han afgaf. Upmarck åter kom med den frågan, om det
skulle vara nog att uppsätta en eller två på förslag, eller om man
måste uppsätta flera, hvartill prokanslern svarade, att detta kunde
lämnas hvar och en fritt att efter bästa förstånd afgöra. Upmarcks
fråga föranleddes tydligen däraf, att teologiska fakultetens utlåtande,
som nu upplästes, innehöll ej mindre än fem namn, bibliotekarien
E. Benzelius och professorerna i grekiska O. Celsius, i
österlänska språk Daniel Lundius, i logik Johan Steuchius och teologie
adjunkten Johan Schult. Utlåtandet sade ej bestämdt, att
namnen satts i en ordning som motsvarade fakultetens tanke om
förslagsrummen, och saken uppfattades ej heller så, som vi strax få
se. Före voteringen aflägsnade sig de tre närvarande, som kommit
i åtanke, Celsius, Lundius och Steuchius. Af de återstående sju
filosoferna, två juristerna och två läkarne satte en, läkaren Lars
Boberg, i första rummet Steuchius; fyra åter (Billovius, Schyllberg,
.1. Arrhenius och juristen Reftelius) satte Daniel Lundius först; och
sex (juristen K. Lundius, läkaren O. Rudbeck, samt F. Törner, P.
Elvius, J. Upmarck och H. Vallerius) sade sig instämma med teo-
1 3 Mars, 5 Sept, 2 Dec. 1712, 1 Aug. 1713, 1 Januari, 28 Juni och 10
Nov. 1714.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
