Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Oktober till slutet uf December en fuktig värme, som framkallade
en tynande vår växtlighet. Man bad i nöden: Gud hjälpe oss och
lorläne oss vinter, men vintern kom först med julaftonen".1 Den
lömska gästen var dock icke alldeles försvunnen. I Juni 1711
förekommo ånyo några pestfall, hvarför Koberg lofvade att icke resa
bort under sommaren. Faran gick dock snart öfver, och ehuru
ungdomen i första förskräckelsen skingrats något, fortgick
undervisningen utan afbrott, och d. 2 Januari 1712 utfärdade konsistoriet
cirkulärskrivelse till rikets biskopar, att de skulle sprida i sina
stift underrättelsen, att farsoten alldeles upphört. Detta kortvariga
återbesök af pesten gaf dock anledning till en sammanstötning mellan
den myndige landshöfdingen och den ej mindre myndige domprosten
L. Molin. Den senare hade i egenskap af själasörjare i Juni
besökt änkeprofessorskan Forelius i Ekeby på hennes dödsbädd, och
då efter hans hemkomst därifrån två personer insjuknade i hans
gård, förbjöd Höghusen honom (d. 22 Juli) allt umgänge med andra
människor. Molin blef mäkta vred och beklagade sig bittert i bref
till rådet öfver åtgärden, som ban påstod vara "pä några örnetasslares
skvaller" vidtagen utan tillräcklig föregående undersökning.2 Rådet
ställde sig emellertid på konungens befallningshafvandes sida och
affärdade till Höghusen d. 2 Aug. en skrifvelse, hvari det hette,
att det fallit K. Maj:t sällsamt före, att några af den akademiska
societeten sökte undandraga sig den lydnad de voro skyldiga de
hälsosamma förordningar, som af landshöfdingen utfärdats. Konsistoriet,
till hvilket Höghusen med förnöjelse meddelade denna straffskrifvelse,
såg däri en skrapa riktad till detsamma, som skulle det försummat
sina skyldigheter, en skrapa, som det med allt. skäl kunde finna så
mycket obilligare, som det hade d. 12 Augusti samma år under
Höghusens presidium antagit jämte magistraten detaljerade
föreskrifter om hvad som vore att iaktaga mot pesten.3 Anklagelsen grämde
det djupt, och det sände rådet d. 30 Augusti en upprörd skrifvelse,
hvari det friade sig för sin del genom att uppvisa alla de åtgärder,
som det under pesttiden vidtagit. Regeringen skyndade il. 14 Sept.
att skingra dess grämelse genom att förklara, att hvarken Höghusen
beklagat sig öfver konsistoriet som sådant, ej heller rådet afsett
att uttala något klander öfver dess åtgöranden, utan att brefvet af
1 Jag har lånat H. Forssells mästerliga ur samtida href hämtade
teckning i hans E. Benzelius d. v. s. IG3.
2 Molin t. K. Maj:t 28 Juli 1711 med Inlagdt bref af Höghusen till
Molin 22 Juli (Ii. ark.).
3 Denna förordning för Upsala af 12 Aug. 1711 är tryckt i Stjernmans
Samling af kgl. bref ang. Couunereen etc. Del 6, s. 73 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
