Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
2 Augusti varit riktadt mot några enskilda akademici, som sagt
sig lyda, icke under landshöfdingen, utan under rektor och
konsistorium.1 Och härmed afstannade hela saken, såsom själfva pesten
sannolikt redan gjort.
Hade pestens hemsökelse varit öfvergående, så var det icke fallet
med bördorna för kriget; dess tryck hvilade med oförminskad tyngd
på det svenska folket sedan många år tillbaka, skatterna stegrades
alljämt och de oupphörliga utskrifningarna utsögo landets krafter.
Vid universitetet, hade man dock haft jämförelsevis mindre känning
af krigets börda: alla brandskadade åtnjöto kontributionsfrihet, och
universitetets spannmålsräntor, som det ännu fritt disponerade, räckte
godt såväl till lönernas fullständiga utbetalande som till öfriga
utgifter. Men med året 1709 blef det annorlunda. En svår
missväxt hemsökte landet, och spannmålsprisen sprungo i höjden till sitt
tredubbla belopp, hvarigenom lefnadskostnaden för löntagare i hög
grad fördyrades; universitetets genom spanmålsprisens stegring
förbättrade inkomst i allmänhet kom ju ej löntagaren som sådan till
godo. Och olyckan vid Poltava tvang den hemmavarande regeringen
att till landets försvar tillgripa utomordentliga åtgärder, hären måste
ju ånyo fullständigt uppsättas och försvarsanordningar träffas i
händelse af ett danskt krigsutbrott, oafsedt allt hvad som fordrades för
att söka hejda de ryska vapnens kringgripande på andra sidan
Östersjön. Rådet såg sig nu nödsakadt att 1709 lägga beslag på
all kyrkotionde i riket, till hvilken stat den än var anslagen. Detta
måste starkt inverka pä universitetets ekonomi, då tionden var för
detsamma en betydande inkomst; också anmälte räntmästaren d. 15
Juni 1710 i konsistoriet, att han ansåg, det, årets inkomster skulle
komma att med nära 10,000 daler smt. understiga utgifterna, som
beräknades till 24,110. Det gick dock i verkligheten ej värre, än
att professorerna sluppo undan med att afstå hälften af sina löner,
tyngre kändes det väl för stipendiaterna att också förlora hälften
af sitt understöd.2 Det blef ock blott hälften af tionden som
beslagtogs 1710, följande år var det blott en tredjedel.3 Emellertid
voro universitetets öfriga inkomster så goda, att, trots dessa beslag,
1 När rådets bref af d. 14 upplästes i konsistoriet, sade Molin ifrån,
att han nog visste, att rådets bref syftade på honom, mon frågade ock,
om det gällde någon mera. På den frågan fick han dock ej något svar.
3 Professorerna återlingo 1717 och 1718 denna sin lönefordran af
universitetets öfverskottsmedel, men stipendiatkontots fordran 5,217 daler
smt. afskrefs utan vidare redan 1712.
n Konsistorium t. K. Maj:t 11 Dec. 1711 och rådets svar 12 Jan. 1712.
Det beslagtagna tiondebeloppet 170!)—11 steg till 7,502 dal. smt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>