- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
414

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

414

Teckningsbeloppens olika storlek kastar ljus öfver tidens
förmögenhetsförhållanden vid universitetet. I ensamt silfverpjeser erlade
Molin, Arrhenius och Törner sina bidrag med respektive 50, 33,
26 */•» lod; Upmarck gaf 24 lod och 60 daler kppmt; Rudbeck och
Olof Celsius 300 daler livar, Esberg och C. Lundius 150 hvar,
Palm-root, Elvins ocb räntmästar Rommel 120 livar, tre professorer 80
hvar, en 60 och en (Billovius) blott 30. Adjunkterna gåfvo frän 15
till 9 daler, spräkniästarna 12 och så nedåt ända till och med
kur-sorer, pedeller, mjölnare, snickare och trädgårdsmästare; lärarne
vid skolan hafva tydligen haft det, sämre än handtverkarne, ty de
hafva icke haft råd att teckna något.

Lika offer villigt grep man sig an, då Magnus Stenbock 1712
utfärdat sitt tändande upprop om förskotter för den expedition, som
under hans befäl skulle afgå till Tyskland. När Fabian Törner
soui rektor föredrog ärendet i konsistoriet, yttrade ban, att det icke
skulle vara anständigt att bruka någon vidlyftig persuasion och
retorik, för att beveka konsistorium till ömhet mot konung och
fädernesland, då han visste, att deras hjärtelag var sådant, att de
utan påminnelse skulle förskjuta det mesta möjliga, ocb då hvar
och en kunde i sitt sinne afmåla den fara, hvari alla sväfvade, vida
bättre än någon kunde den med ord förklara. Konsistoriet visade
dock först någon tvekan. Somliga erinrade, att. de hade fångar att,
underhålla i Ryssland, andra, att de nyss utrustat sina söner för
kriget, ocb "mest alla* sade sig antingen hafva skulder eller ej
mer, än det hvaraf de nätt och jämt kunde lefva; troligt är, att
man icke heller kände sig rätt trygg för återbetalningen, trots att
regeringen genom egenhändiga försäkringar under obligationerna
anvisat betalning å nästa års säkraste statsinkomster. Slutet blef
dock, att man åstadkom flen rätt vackra, teckningen af 1,000 dlr.
smt. Den gjordes dock nästan ensamt af 16 professorer och
räntmästaren, ty de lägre tjänstemännen, som inkallades, förklarade
sig alla oförmögna, utom apotekaren, som gaf 5 daler.
Professorernas försträckningar växlade mellan 91 (O. Rudbeck) och 50 daler,
som flertalet tecknade Kronan återbetalte ordentligt beloppet nästa
är, dock under formen af afkvittning å universitetets
kontributio-ner. — Men när försöket att utverka försträckningar förnyades
1713, ledde det ej till önskadt resultat; konsistoriet förklarade, att
så gärna det än ville, var det ur stånd att bispringa kronan vare
sig med fürstrüekningar eller gåfvor.1

Det gör ett välgörande intryck, när man från all denna nöd

1 Kons. prot. 15, lf». 20 Maj 1713.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free