Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
hafva alldeles afstannat.1 Molin var ej så liitt åtkomlig längre där
ban nu satt som en af frihetstidens regerande riksfäder ocli hade
väl själf som sådan fått annat att tänka på än de lokala akademiska
grälen: för öfrigt bortrycktes han af döden redan 1723.
Det är förunderligt, att man kunde syssla med dylikt väl
ande-fattigt gräl i så allvarliga tider, som de man då genomlefde. När
grälet begynte, hotade sedan tvenne år det nordiska krigets
förhärjande brand att slå öfver inom fosterlandets egna gränser, man
hade lefvat i upprepad ängslan för att se de ryska vapnen beträda
Sveriges kuster. Med året 1713 blef faran från öster verkligt
hotande, den 28 Augusti detta år hade ryssarna ryckt in i Åbo.
Nyheten härom nådde snart till Sverige, och föga mer än fjorton dagar
därefter uppträdde prokanslern Haqvin Spegel i konsistoriet, för att
öfverlägga med de akademiska fäderna, hvilka åtgärder som borde
träffas i händelse af en fientlig invasion. Han hemställde, om ej
det oersättliga biblioteket borde i tid sättas i säkerhet; rörande
studenterna åter uttalade han sin tvekan. Skulle nian förmana dem
att, ehuru utan vapen, stanna i Musernas läger och afvakta Guds
skickelse? Eller skulle man uppmana dem att väpna sig till
motvärn, hvilket dock enligt hans tanke torde reta till hårdheter en
fiende, som annars möjligen skulle visa aktning för lärdomens
hemvist? Eller skulle man råda dem att resa hein, för att undgå
fångenskap eller rysk krigstjänst? Konsistoriet fattade emellertid för
ögonblicket ej något annat beslut än att uppköpa 20 tolfter bräder
(naturligen till lårar för bibliotekets inpackande), men nio dagar
senare skref det till regeringen (22 Sept.) och begärde
förhållnings-order, visligen dock utan att omtala något af prokanslerns egendomliga
funderingar rörande studenterna. Något svar ingick dock ej här
på från högre ort, och när man i Febr. 1714 vände sig i samma
ärende till prokanslern och Molin, hemsände den senare blott en
muntlig hälsning från regeringen, att man kunde göra i ordning
kistor för inpackningen af det nödvändigaste. Något senare (d. 9
Mars) lärer dock en resolution af rådet hafva gifvits rörande
bibliotekets bortflyttande. Mot sommaren blef emellertid utsikten
fölen invasion än allvarsammare. Den tappre Karl Gustaf Armfelt
hade redan d. 19 Februari blifvit vid Storkyro totalt slagen af den
mångdubbelt öfverlägsna ryska hären, ocb hela Finland låg därmed
för fiendens fötter; när sedan Nils Ehrensköld d. 27 Juli vid Hangö
efter en lysande strid, som skall föra hans namn till senaste
eftervärld, dukade under för en förkrossande öfvermakt, var fienden herre
1 För stridens sista skede se den ofvan s. 420 not. 1 åberopade
»Con-troversia etc.» och Kons. prot. 4 och 25 April 1719.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
