Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
ock, att konsistoriet d. 14 Okt. 1714 lyckönskat baron Salomon
Cronhjelm till hans nya värdighet, som ombudsråd för
Handelsexpeditionen, men beröringen med den nye chefen var för en tid
ganska obetydlig. Ett fall kan dock förtjäna att anföras, nämligen
då Cronhjelm 1710 opåkalladt och onödigt inblandade sig i den
Skytteanska professurens tillsättning, sedan dess innehafvare Johan
Upmarck—Rosenadier detta år af K. Maj:t kallats till Stockholm
som censor librorum. Patronus för professuren, generalmajor Göran
Gyllenstjerna, hade till efterträdare åt Upmarck kallat adjunkten vid
Lunds universitet Johan Hermansson, men Cronhjelm grep in i
ärendets gång, vare sig af okunnighet om förhållandet med denna
professur eller af missriktadt nit, och öfverraskade konsistoriet d.
17 December 171G med en skrifvelse, hvari han infordrade
upplysning, huruvida icke professuren förändrat natur, sedan Karl XI
år 1683 reducerat de Skytteanska donationsgodsen och innehafvaren
i anledning däraf tätt titeln af professor regius. Konsistoriet
svarade kort och godt, att K. Maj:t sedan återställt de först reducerade
godsen och att, ehuru det icke var i besittning af den kungliga
resolutionen, var det alldeles visst, att så verkligen skett, hvadan
Gyllenstjeruas patronatsrätt ej kunde bestridas, och härmed
halden beställsamme Cronhjelm tydligen låtit sig nöja. Sedan
framträder hans person icke förr än under 1717, då den brännande
frågan om akademihenimanens försäljning till skatte koui
universitetet att meddela sig med honom såväl i denna som i andra frågor,
dock mest, befordringsärender.
Så mycket mera fick konsistoriet att göra med den nytillskapade
Högste Ombudsmannen, förre kanslirådet Anders Lejonstedt. Man
skulle väl tveka, att dennes myndighet icke bort föra honom till
någon kontakt med universitetet, men till hans ämbetssfär hörde
också att vaka öfver lagars och förordningars efterlefnad, och häri
fann Lejonstedt en osökt anledning att blanda sig i universitetets
angelägenheter och i det närmaste antaga sig rollen af en kanslerns
ställföreträdare. Till konsistoriet, som d. 14 Oktober 1714, efter
nu häfdvunnen vana, pliktskyldigast lyckönskat äfven honom till
utnämningen, öfversände han d. 30 Oktober kopia af sin instruktion,
och därmed var den officiella förbindelsen inledd. Handlingarna
visa, att Lejonstedt icke sparat på användningen af sin höga
polismyndighet och i tillämpningen stundom sträckt den ganska långt.
En af hans första åtgärder blef att infordra kopior af
konstitutionerna och alla reglementen för att kunna noga öfvervaka, huru
alla fullgjorde sina skyldigheter. Universitetet å sin sida har varit
ifrigt att genom ödmjukt efterkommande af alla befallningar söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
