- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
428

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

428

bifall till konsistoriets förslag att för dessas räkning anordna
kol-lekter vid kyrkorna, bar man troligen, där det låtit sig göra.
understödt dem äfven med stipendier, eburu, som konsistoriet uttryckligen
förklarade, man redan förut hade tillräckligt af fattiga studenter
på halsen.1

Från dessa mer och mindre krigiska anordningar återvända
vi till universitetets beröring med statsmyndigheterna. Vid mer
än ett tillfälle har ofvan antydts, att universitetet, efter att i fem
år under Pipers fångenskap hafva saknat kansler, plötsligen fann
sig ställdt inför en ny äiubetsmamiapotentat, den s. k. högste
ombudsmannen. Som man vet, utmärkte sig Karl XII:s senare
regeringsår för starka omskapningar på de administrativa och
finansiella områdena. Under dem låg stundom en framtidsdiger tanke,
men i det bela voro de blott konsekvenser af den krigs- och
en-våldspolitik, som i Sveriges farliga läge och under misstro till de
gamla myndigheternas både förmåga och vilja att till det yttersta
frampressa allt hvad kriget kräfde, satte idel nya centraliserande
institutioner vid sidan af eller öfver de gamla. Från revolutionära
tiders radikala styrelser, som nästan alltid vända upp och ned på
det bestående, äro dylika nyskapelser ingalunda ovanliga, men här
möter man dem inom en gammal, ordnad och sä godt som
allsmäktig monarki. Här som där framkallades nyheterna af behofvet
att trampa den hinderliga legala ordningen under fötterna, dä den
icke ville lämpa sig för ett intensivt och hänsynslöst utnyttjande af
alla makt- och existensmedel. Kontributionsränteriet och
upphand-lingsdeputationen äro de mest typiska af dessa revolutionstribunal
från Karl XII:s tid. Af belt annan och vida bättre art var den
administrativa nyskapelse, med hvilken den ofvannämde Högste
Ombudsmannens tillkomst hängde samman. Genom nya
kansliordningen, daterad Timurtasch d. 26 Okt. 1713 ställde konungen vid
sidan af det gamla kanslikollegiet, som reducerades till en
rådgifvande och nästan blott dekorativ apparat för diplomatiska
ärenden, sex expeditioner, inom hvilka alla statsärenden skulle beredas
och af dem för K. Maj:t föredragas. I spetsen för den första eller
den s. k. revisionsexpeditionen stod Högste Ombudsmannen, cheferna
för de öfriga benämdes Ombudsråd. Då allt hvad som hade med
undervisningen att göra lagts under Handelsexpeditionen, skulle
dess om budsråd egentligen haft att, vid afsaknaden af en kansler,
direkt taga befattning med universitetets öfverstyrelse. Man finner

1 It&det t. kons. 0 Murs 1714, kons:* svar 15 April och rådets nya bref
d. 17 Juli.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free