Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
exempel.1 Mycket osäkert torde det vara, om enskilda professorer
begärt ocli erhållit kopior, det är ej omöjligt, att detta icke ansetts
vara tillåtet; att åter kanslern vid sitt tillträde begärt och erhållit
kopia är säkert, det var ju en nödvändighet för honom att känna
dem;2 äfven högsta ombudsmannen och ordningsmannen i Karl XII:s
tid hafva, som vi minnas, försetts med kopior af lagen.
Ingen lag är i regeln ett sådant mästerverk, att den ej snart
tarfvar förbättring i ett eller annat stycke. Detta gäller ej minst
om de nya konstitutionerna af 1G55, ty med all deras förträfflighet
i många afseenden, sakna de visserligen icke brister. Det är ej
alltid lätt att systematisera deras innehåll, då bestämmelserna i en
viss sak kunna vara, alldeles i onödan, spridda på flera håll,
hvartill kommer, att de lida ej blott af oklarhet i åtskilliga fall, utan
till och med af motsägelser. Revisionen 1655 har icke varit så
grundlig eller uppmärksam i fråga om formen soiu önskligt varit.
Och slutligen voro, som vi minnas, flera bestämmelser frukten af en
kompromiss i konflikten mellan teologer och filosofer. Dessa skulle
ovillkorligen locka till ändringsförsök, och troligen var det på dylika
som Olof Rudbeck i första rummet syftade, när han i memorialet
för sin blifvande rektorsverksamhet uttalade som sin önskan, att
kanslern skulle komma till Upsala ocli granska konstitutionerna,
"emedan något finnes, som in praxi intet låter väl göra sig".:!
Kanslern kom dock icke denna gång, men två år senare upptog
han, säkerligen under påtryckning af Rudbeck, frågan om revision
af vissa bestämmelser; jag har ofvan redogjort för hans förslag och
teologiska fakultetens anmärkningar.1 Sedan talas ej på långa tider
något om behofvet af en revision. Det är först Karl XI som 1695
tager initiativet till en sådan. Sannolikt har han ansett lämpligt,
att liksom han då lät utarbeta ny stat för universitetet, äfven låta
konstitutionerna undergå en omarbetning, så mycket mera som det
nya statsskicket kunde göra önskligt, att vissa bestämmelser i lagen
liksom äfven dess uttryckssätt, särskildt i fråga om de talrika ederna,
något modifierades. Slutligen har hans vilja tydligen varit, att
svensk lag skulle vara på svenska affattad.
Den 24 december 1695 anmodade K. Maj:t kanslern att föran-
1 Teol. fak. prot. 18 jan. 1684.
’ Den förmodan som jag en gång framkastat pä grund af ett oklart
uttalande af B. Oxenstierna (i inledningen till min edition af 1055 års
konstitutioner), att han kanske saknat exemplar af dem, har fått en annan
förklaring (se Afd. 1 s. 318).
3 Bref af O. II. s. 1.
4 Afd. 1 s. 73 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
