Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
mänt öfver hela riket för ungt hederligt folk; och skulle studenterna
förpliktas att bära kappa (hvilket tyckes varit bruket för blifvande
präster) kunde detta gifva anledning till öknamn och smädeord,
hvaraf såsom erfarenheten visat både trätor och slagsmål
förorsakats; det kunde ock hos många utsläcka lusten att studera, oiu de
såge sig på ett så i ögonen fallande sätt åtskilda från sina
jämnåriga. Faran för värjans missbruk vore ej stor, då både
konstitutionerna och andra K. Maj:t hälsosamma förordningar hämmade
dylikt: man upplyste dock, att teologiska fakulteten fann
anständigare, att dess studerande icke fingo gå med värja. — För det tredje
ansåg man billigt, att sedan K. Maj:t börjat gifva dispens från sitt
generella förbud af 2 april 1694 för adliga studenter att bekomma
vanliga s. k. kungliga stipendier, dylika adliga stipendiater också
förpliktades att aflägga de prof och examina, som öfriga stipendiater
voro underkastade. — För det fjärde önskade man nya ferier vid
Mickelsmässan på 14 dagar, emedan det då var oundgängligt
fölen professor att fara till Stockholmsmarknaden och förse sig med
förnödenheter för hushållet, hvilket ofta äfven gällde om studenterna,
förutom att dessa vid den tiden ej sällan flyttade. — För det sjette1
hemställdes om det icke, då misshälligheter understundom uppstått
vid upprättande af professorsförslag, skulle vara lämpligare, att
sådana förslag gjordes "per suffragia occulta och per speciem
ali-quam scrntini"; det tillades dock att somliga ansågo svårt att finna
den rätta niodus för dessa. — Hvad som i sjunde paragrafen med
synnerlig vidlyftighet utvecklades om önskligheten af en hederlig
samhällsrang har jag förut vidrört.2
När konsistoriets påminnelser väl inkommit till K. Maj:t, lades
revisionen i händerna på en kommission,3 bestående af de olika
universitetskanslererna, sekreteraren Samuel Åkerhjelm, censor
li-brorum (förutvarande professorn i orientaliska språk) Gustaf
Peringer-Liljeblad och universitetets rektor, professorn i praktisk filosofi
Johan Schwede, en rikt utrustad man, som tyvärr snart därefter
rycktes bort af döden. Under sju veckor fortgick denna revision
till inemot jul, och meningen var, att ärendet skulle nästföljande år
vid trettondagstiden föredragas för K. Maj:t.4 Men häri inträdde
1 Femte punkten handlar om att stallets flygel närmast Gustavianum
borde lör eldfarans skull förvandlas från stall till ridhus.
* Afd. 1 s. 367.
0 Dennas sammansättning omtalas endast i Schwedes bref (. kanslern
17 mars 1607 (R. ark.).
4 Schwedes uppgift i konsistoriet 10 dec. 1606.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
