Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
länge göra universitetet till tämligen oinskränkt herre öfver sina
bönder, efter det förbjöd kronans tjänstemän att med dem taga
någon befattning och lade i räntmästarens hand "därmed att handla
och laga". Karl XI gjorde därpå en ända genom brefvet af 19
okt. 1687 som frånkände universitetet all jurisdiktion öfver bönderna
och förlade deras ömsesidiga klagomål under landsrätt.
Mål som rörde universitetets egen ekonomiska förvaltning hade
i andra instans stundom dragits till hofrätten, och naturligen borde
lönefrågor kunnat förekomma af tämligen privaträttslig natur. Men
det stred mot gällande ordning, enligt hvilket kammarkollegiet var
forum i mål rörande statens ekonomi, och Karl XI inskärpte, då
han den 5 okt. 1693 frikände universitetet från de anspråk
bok-tryckar Curios änka framställt, att konsistoriet i akademiska
aflö-ningsfrågor och dispositionen af sina räntor icke hade att
komparera i hofrätten, utan att vända sig till kammarkollegiet.
Universitetets privilegier måste helt naturligt föra till
konflikter med stadssamhället. Två skilda jurisdiktiouer på samma ort
kunde ej annat än förorsaka sammanstötningar, då hvar och en
af-undsjukt höll på sin rätt. I våra dagar förefaller det säkerligen
för en och annan nästan vidunderligt, att universitetet besuttit en
sådan domsrätt, men i korporationsväsendets tidehvarf var det en
helt naturlig sak, och utan densamma skulle universitetet varit
pris-gifvet åt det lilla, föga bildade och för högre kulturändamål så
godt som likgiltiga stadssamhället. Det samarbete som i
politiären-den nästan var oeftergifligt hade regeringen sökt befordra genom
att i privilegierna föreskrifva, att offentliga förordningar i dylika
saker skulle utarbetas under landshövdingens presidium af
deputerade från bägge societeterna, hvarpå de skulle af K. Maj:t eller på
hans vägnar af kanslern stadfästas. Åtskilliga prof på dylika
förordningar förefinnas också. — Men talrika friktionspunkter
saknades icke heller. Särskildt måste staden med sneda ögon
betrakta universitetets förmån att för sina medlemmar vara befriadt
frän all borgerlig tunga, i synnerhet som ett missbruk af
universitetets privilegium att hålla egna handtverkare måste göra staden
skada genom den skattefrihet dessa åtnjöto. Slutligen kom härtill
den starka motsatsen i dessa tider mellan de lärdes skrå och de
borgerliga näringarnas idkare; den akademiska högfärden och den
småaktiga borgerliga afundsjukan saknade icke tillfällen att gifva
hvarandra obehagliga nålstygn. Till det som jag i föregående del
meddelat om utslaget af denna ståudsmotsats i förra tidehvarfvet1
1 Del 1 s. 285 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
