Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
har jag här att lägga några spridda upplysningar för den tid jag
nu skildrar.
Ett ingrepp i stadens borgerliga näring låg otvifvelaktigt däri,
att universitetet 1655 utverkat sig rätt att hålla egen källare. Det
kunde som allmänt skäl åberopa, att dylikt ej var ovanligt vid de
utländska universiteten,1 men det anförde om särskildt skäl, att de
främmande drycker som här försåldes voro mycket korrumperade.
Karl X beviljade ock i sitt privilegiebref af 27 juni 1655, att
universitetet skulle få hafva egen källare med allehanda slags drycker
af vin, mjöd och öl, svenskt ocli utländskt, dock mot stadgad afgift
till kronan. Källaren var belägen i Gustaviani jordvåning, och en
resande som besökte Upsala 1660 berättar, att vinet och ölet hade
sitt namn af ägaren till fatet, så kallades somligt Stigöl, somligt
Bringeöl: ingen fick på kredit, säger han, mer än stipendiaterna.2
Glädjen af denna förmån blef ej lång, ty på grund af besvär af
Upsala stad återkallade K. Maj:t genom resolution af 12 dec. 1660®
denna källarfrihet, som han ansåg icke kunna vara universitetet till
synnerlig fördel. Här såg man saken annorlunda och klagade
bittert för kanslern M. G. De la Gardie vid hans besök i jan. 1661;
han upplyste då, att han kämpat i rådet för universitetets sak, men
förgäfves, ty alla hade ropat: korsfäst, korsfäst. Konsistoriets
hemställan, att åtminstone de fattiga professorsänkorna måtte få hålla
källare med öl och drycker, då de icke hade stort annat att lefva
på, fann han billig; däraf blef dock aldrig någon verklighet. En
annan fråga är om icke universitetets befjänte understundom sysslat
med krogrörelse som biförtjänst; åtminstone beträdde konsistoriet
1714 den lärde f. d. rabbinen Johan Keinper, hvilken hörde till
akademiska societeten såsom biträdande lärare i orientaliska språk,
med att på förbjuden tid sälja öl och brännvin;1 fattigdom och
krigets tryck hade väl tvungit den arme omvände juden att på detta
sätt lifnära sig. Mera betänkligt förefaller, att domprosten Molin
som rektor 1705 anmärkte, att en ölkrog med två nthängda kransar
till skylt fanns i själfva Skytteanum. Innehafvaren af denna
byggnad, professor Johan Upmarck, måste, något generad, erkänna, att
han måst hyra ut en lokal på detta sätt för att skaffa medel till
reparation af huset, men han förklarade sig villig, att om
konsistoriet så önskade, säga upp kontraktet: han ville dock påpeka att det
’ Ännu så sent som 1 (>04- fick Halle univ. vidisin stiftelse rätt att hålla
egen källare (Schrader, GesCh. d. Univ. Halle, 1 1894, s. 84.)
(i. Stalhoffs Itinerarium 16G0, tryckt i utdrag i Uplands
fornininnes-lör.s tidskrift Bd. 3. De åsyftade professorerna voro Stigzelius och Bringius.
a Upsala städs privilegier utg. af Kjellberg 1907 s. 119.
J Kons. prot. 1 maj 1714.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
