Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
tvistefrågorna. Dock föreskrefs redan nu, att order skulle afgå till
landshöfdingen att tillhålla staden att vederbörligen hålla sin fulla
vakt, liksom K. Maj:t öfver hufvud bestämt utlofvade att
upprätthålla universitetets privilegier och särskildt att näpsa dem som ej
respekterade dess jurisdiktion. Magistraten visade först någon
motspänstighet men föll sedan till föga, och rådmännen skyllde ifrån
sig, att borgmästarne utan deras vetskap begått det mesta.1 Hvad
landshöfdingen i öfrigt då resolverat i saken framgår icke af
handlingarna.
I september 1664 anlände riksråden Sten Bielke och Claes
Rålamb till Upsala,2 för att å regeringens vägnar slita dessa och
åtskilliga andra tvistefrågor. Den 5 oktober föll deras dom mellan
universitetet och staden.3 I denna ogillades magistratens försäljning
af kyrkoherde- och skolmästargårdarna, men bägge societeterna
fingo sig ålagdt att gemensamt reparera kyrkoherdebostället; som
skolmästartomten var för stadens reglering styckad, skulle staden
anskaffa ny tomt, att likaså på bägges bekostnad vederbörligen
bebyggas. Tomten mellan Gustavianum och stallet frånkändes
visserligen staden, men om dess användning och där fallande tomtören
skulle K. Maj:t afgöra.1 Magistraten fick plikta 50 daler smt för
en falsk beskyllning mot konsistoriet de denegata justitia. Bägge
societeterna ålades vid 100 daler smts vite att akta hvarandras
jurisdiktion och lefva i vänskap. Om öfriga klagomål yttrade rätten,
att de voro antingen af ringa värde och därför härmed upphäfda
eller ock redan genom K. Maj:ts resolution eller landshöfdingens
rannsakning afhulpna. Universitetet, som icke fann sig alldeles nöjdt
med utgången, ingick till K. Maj:t den 19 febr. 1665 med besvär
öfver domen. Mot reparationsskyldigheten af kyrkoherdegården
invände det, att denna stred mot dess privilegium att vara från all
borgerlig tunga fritaget. I afseende på tomten mellan Gustavianum
och stallet anförde det icke blott, att den alltid disponerats af
universitetet, utan äfven att den var intagen på en af drottning Kristina
uppgjord karta öfver gamla biskopshusets (stallets) och Gustavianums
1 Kons. t. kanslern "22 april IGf>4 ocli O. Rudbeck t. kanslern 10 maj
1664 (R. ark.).
3 D. 3 sept. underrättar C. Rålamb kons:t, att ban skall komma d. 12.
En riddarsynedom af kommissionen är utfärdad i Upsala d. 20.
3 Kopia i Tips. Bibi. U. 85.
4 Konsistoriet hade till rätten inlämnat en vidlyftig deduktion om sin
rätt till tomten (kons. arkiv), hvilken hufvudsakligen stödde sig på, att,
första kommunitetet där haft sina ekonomibyggnader och att K. Maj:t vid
dettas upphäfvande 1637 föreskrifvit, att platsen skulle vara öppen och fri
till att fara och köra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
