Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
sammanbindande medelst en ringmur; denna karta angaf bela
tomten som universitetets egendom. Slutligen upptogs den af rätten
förbigångna frågan om universitetets önskan att tillösa sig något
af den af kronan till staden förlänade åkern. Man åberopade
härutinnan först ett drottning Kristinas bref’ af 1633 i detta syfte,’
men vidare att de alltjämt fördyrade tiderna och penninglönernas
däraf följande knapphet gjorde till en nödvändighet för professorerna
att hafva egna åkrar vid staden; deras prebendehemman kunde ej
föda boskap, därest dessas åkrar skulle kunna bestå och gifva de
tio till tolf tunnor, som hvar professor däraf njöte; ej heller kunde
professorerna därifrån få foder till den boskap som de så väl
behöfde hålla i staden. Denna sista punkt måtte förefallit regeringen
särskildt b ehj är tan svärd, ty endast på denna gaf den svar genom
sin resolution af den 23 febr. 1667, hvari universitetet fick rätt att
inlösa åt sig tvåhundra tunnland af stadens åker.2 Det har dock
icke gått fort att få detta verkställt. Staden gjorde ett sådant
motstånd, att De la Gardie vid ett besök i Upsala förargad utbrast
i konsistoriet (6 oktober 1675), att ban icke kunde förstå
borgerskapets illvilja mot akademien: vore ej den senare förlagd till
Upsala, skulle staden, mente han, snart icke vara bättre än Sigtuna.
Och universitetets penningnöd var så stor, att det först lyckades
den kraftfulle räntmästar Jakob Arhenius att 1686 slutföra inköpet
af denna s. k. pantåker.Så tillkom den akademiåker, som i öfver
två sekler ingått i akademistatens löner och pensioner, hitills enligt
den nyligen skedda löneregleringen den nu successive indrages till
universitetet själft. Staden försökte 1680 att upprifva igen åtskilliga
af dessa på 1660-talet afgjorda frågor, men utan framgång.*
Smärre anledningar till misshälligheter framträdde vid olika
tillfällen. Ett sannolikt af stadssamhället väckt förslag 1674 att
låta detta deltaga i uppsättande af förslag till första teologie
professorsbefattningen på den grund, att ban ju äfven var stadens
kyrkoherde, lyckades man vid universitetet att afvärja. K. Maj:t
hade nämligen i skrifvelse till ärkebiskopen den 21 juli detta år
anbefallt, att bägge societeterna skulle skyndsamt genom omröstning
1 Kristina hade d. 31 mars 1033 medgifvit professor att köpa sig
en gård i staden med tillhörande åker och bekräftat detta 22 dec. 1640.
2 Upsala stads privilegier ntg. al’ Kjellberg 1907 s. 134
3 K. Maj:ts bref 23 okt. 1604, som förklarar, att den 1667 till inlösen
medgifna, ehuru först 1686 af Arrhenius inköpta pantåkern tillhör
universitetet, och att därå resterande kronofordringar skola afskrifvas. Arrhenius
hade för lösen utbetalt 4,483 dlr kppt (Kons. prot. 27 okt. 1692).
i K. Maj:ts resolution 10 dec. 1680 (Kjellberg, Ups. stads privilegier,
s. 152).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
