Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Första gången jag sett detta bruk förekomma är i filosofiska
fakulteten den 9 april 1688, då vid förslag till professuren i
teoretisk filosofi sedlar användes, som det lieter "för att voterandet måtte
så mycket friare ske". Orsaken var säkerligen den, att fakulteten
ville förbigå den för henne föga behagliga antikartesianen, e. o.
professoren A. Goeding, i hvars ställe hon enhälligt satte Harald
Yallerius på förslag. Teologerna voro dock starkare, ty Goeding,
som ej ens fick majoritet i konsistoriet, blef af K. Maj:t utnämd.
Andra gången förekommer bruket också i samma fakultet, då hon
den 19 juni 1695 satte förslag till orientaliska professuren efter G.
1’eringer-Liljeblad och därå uppförde adjunkten Johan Palmroot:
Goeding protesterade som vi minnas starkt mot den slutna
omröstningen, därför att lians släktinge Esberg på detta sätt sköts åt
sidan. Huruvida konsistoriet följande år i januari, då den satte ett
andra förslag till samma professur och därå uppförde Palmroot,
begagnat sluten votering, framgår icke af handlingarna. Men
tydligen har förfarandet haft sympatier, efter Jesper Svedberg samma
höst den 7 sept. hemställde, om det icke skulle vara hälsosamt att
vid vakanser votera per occulta sulfragia, och när bela konsistoriet
strax därefter den 5 oktober 1696 insände till kanslern sitt omtalade
memorial om vissa dess önskemål i afseende på de då tillämnade
nya konstitutionerna, hette det i dettas sjätte punkt: "Consistorium
har tagit i betänkande den misshällighet, som understundom vid
professoruiu och andra academiae betjäntes val förorsakas plägar,
hvarföre ock somliga af dess ledamöter äro komna på den tanken
att, till förekommande af missförstånd, sådana val skedde per
suf-fragia occulta ocli per speciem aliquam scrutini, som man kalla
plägar. Men som åter somliga befrukta, att rätta modus ferendi
suffragia occulta, lärer vara svår att påhitta och att vid dess
prac-tiserande åtskilliga difficulteter torde uppväxa, så hemstiilles allt
detta i djupaste ödmjukhet uti Hans Excellents Cancellarii
höggun-stige betänkjande". Ilärpå följde icke något svar, kanslern fann
väl förslaget oformligt, och det ofvan omtalade förslaget till
reviderade konstitutioner af 1696 innehåller icke heller något i den
vägen. Detta har dock icke afskräckt konsistoriet från att
fortfarande någon gång tillgripa den bekväma utvägen. Är 1698 den 20
okt. då förslaget skulle uppsättas till en teologie professur efter
Olderman, heter det, efter att teologiska fakultetens förslag upplästs
och kandidaternas meriter diskuterats: "Fördenskull för att
undvika allt missförstånd och ovilja, som ofta har följt uppå det att så
uppenbart och fritt blifvit voterat, då man intet så just har kunnat
göra alla till behag, hvarken dem som voro ställde i valet eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
