Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
ock deui som med dem voro på något sätt förvante och besvågrade,
och på det Kungl, konstitutionerna som förbemält är måtte ske
ett behörigt nöje, som bjuda och förmå, att den skickligaste skall
utväljas, tyckte procancellarius, rector och consistorium vara bäst
bruka suffragia ocr.ulta eller hopvecklade sedlar." Sättet för
röst-gifningen var ovanligt löjligt. Enhvar fick 4 sedlar, å hvarje stod
namnet på en af de fyra sökande, af dessa tog ban en och
levererade i prokanslerns hatt. Det tyckes icke fallit någon in, att det
varit vida vigare, om väljaren själf skrifvit sin sedel och blott med
ett namn, alldeles oafsedt att om hvar skrifvit tre namn på sin
sedel,, så hade däraf framgått röstfördelningen till de olika rummen;
nu fick man blott veta bur rösterna föllo till första rummet.
Goe-ding fick 8 röster af 12, men förbigicks i alla fall vid utnämningen
af teol. adjunkten Djurberg som blott hade 3 röster. — På samma
sätt användes sluten votering, då år 1699 den 15 nov. förslag sattes
efter astronomen A. Spole, och en hvar har också vid detta
tillfälle säkerligen, ehuru det icke uttryckligen säges, röstat blott på
en kandidat. För den besynnerliga slutna voteringen den 24 sept.
1702 till den efter Svedberg lediga teologiska professuren har jag
lorut redogjort.1 Någon sluten votering omtalas icke därefter i
handlingarna.
Konsistoriets protokoll skulle föras af sekreteraren, man finner
dock icke sällan, att i viktiga fall en professor suttit vid protokollet.
Sekreteraren svarade naturligen för utskrifningen, men därmed liar
nog icke alltid tillgått så ordentligt. Konstitutionerna föreskrefvo
visserligen, att sekreteraren skulle hafva protokollet färdigt till
justering vid nästa sammanträde, men det dröjer en god tid, innan
protokollen utsäga, att sessionen börjat med justeringen för
föregående sammanträde. Och justeringen betyder ingalunda att
protokollet var då inskrifvet, nej, det var kladden som justerades.
Talrika exempel härpå kunde anföras, jag vill blott erinra om ett
som jag förut omnämt, nämligen att 1675 om sommaren
protokollen för januari samma år ännu icke voro utskrifna.8 Felet var
i första hand sekreterarens, men i andra hand ock rektors, som
skulle vaka öfver att det tillgick ordentligt med protokollen, och
hvad värre är, protokollen tyckas stundom hafva stannat i rektors
händer en längre tid, i stället för att läggas i arkivet. Så måste
man 1704 skrifva till prosten Erik Ljung i Vingåker och afibrdra
honom protokollen för hans rektorat, som då låg nära fem år
1 Afd. 1. s. 347.
- Afd. 1. s. 151.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
