Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
lades i lians lius för att i högtidlig procession afgå till
domkyrkan. I processionens spets gingo kursorerna iklädda sina
uniformer och bärande silfverspirorna,1 tecknet på rektors höga
myndighet. Rektor, iförd sin sammetsmantel,- gick omedelbart efter
prokanslern om den senare deltog; efter rektor följde de adliga
studerande, som tillhörde riddarhusets första och andra klasser,
så professorerna etc. I kyrkan höll rektor »e catliedra» ett kort
tal som ej fick räcka öfver en timma, framkallade därpå den nyvalde,
lät föreläsa statuternas ord om rektors plikter och förestafvade
honom eden efter det i konstitutionerna fastställda formuläret. Därpå
öfverlämnade lian med lämpliga ord till honom spirorna, sigillet,
nycklarna till arkivet, carcer och fiscus jämte den bok som innehöll
de kungliga konstitutionerna, hvarefter akademisekreteraren uppläste
(naturligtvis för den samlade ungdomens räkning) kapitlet om
studenternas lefnad och seder äfvensom om deras privilegier. Den
nye rektorn höll därpå ett ingalunda kort tal, som ordagrant lades
i hans mun af konstitutionerna: festen afslöts med bön, och både
vid dess början och dess slut uppfördes sång och musik. Från
kyrkan afgick processionen till den nye rektorns bostad, där lian
bjöd på en i måttliga proportioner (suniptu niodico) anordnad middag,
till hvilken prokanslern, ordinarie professorer, räntmästaren och
sekreteraren skulle inbjudas; det var honom tillåtet att inbjuda
kanslern, landshöfdingen och biskopar om de befunno sig i staden,
däremot förbjöds han att hafva andra gäster.
Denna ståt och omkostnad har tydligen haft sina obehag för
de lärde. Visserligen skulle man vänta, med den fåfänga som
konsistoriet visat genom sina upprepade ansträngningar att utverka en
hederlig rang åt sig, att professorerna skulle med stolthet idragit
sig-den prydliga manteln eller rektorskåpan,3 men som vi sett har
konsistoriet 1695 anhållit om att slippa den; skälet var dock då, att
den ej passade lika till allas växt och ej anstod teologer. Mera
naturligt var att man begärde slippa den kostbara rektorsmiddagen,
ltedan i förra tidehvarfvet klagade man öfver dess dyrbarhet och
beslöt inskränkningar.4 Till en del var det väl ur den synpunkten
som 1655 års konstitutioner uteslöto slottsfogden och förste
borgmästaren från de inbjudnes antal och efter orden sumptu modico»
1 16(15 i juli säges i konsistoriet, att sceptra äro något förderfvade och
måste i tid lagas.
- 1 sessionen !t april 1662 upplyses, att kanslern vill, att rektors
klädnad skall förfärdigas »af sammet utan och innan».
* Då Fornelius 1.074 kallar den »kjortlarne», måtte detta betyda, att
skruden bestått af Hera olika långa klädesplagg.
1 Del 1 s. 361—362.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
