Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
för åtskilliga af de märkligaste befordringsfrågornas behandling i
lians tid.1 Konsistoriet bar visserligen i flertalet fall (eller 13 af
22) haft tillfälle att afgifva förslag, men dess förslag hafva stundom
icke alls beaktats, i det rådet och sedan konungen, eller blott
konungen nämt personer som icke alls stått på förslag. Så gick
det 1710, då Schyllberg blef poeseos professor i stället för den
föreslagne N. Celsius, likaså 1712 då M. Enemann nämdes till professor
i orientaliska språk i stället för O. Celsius, och Karl Skunk blef
professor i praktisk filosofi i stället för vice bibliotekarien Johan
Malmström; på samma sätt 1716 då M. Sveder blef professor i
juridik i stället för J. Iieftelius, och I. Nesselius professor i grekiska
i stället för E. Benzelius. De nio fall då utnämning skett utan att
konsistoriet fått upprätta förslag anföras här nedan.2
Man må ej heller tro, att fast K. Maj:t hållit sig inom
konsistoriets förslag, han alltid fäste afseende vid att någon haft ett
öfvervägande röstetal. Att Karl XI 1679 nämde Wolf som blott
hade andra rummet till professor, kan dock så mycket mindre
förvåna, som ban väl ville sörja för den från Lund flyktige professorn;
ej heller förvånar att ban 1680 nämde den lysande orientalisten
G. Peringer till professor i detta ämne framför H. Schutz som hade
första rummet; så mycket Karl än sedan gynnade den obehaglige
Schiitz, insåg han väl att denne icke kunde mäta sig med Peringer,
som ock troligen sedan länge haft konungens löfte på platsen. Att
Goeding 1689 blef professor i logik, ehuru ban stod blott på andra
rummet, har nog berott på svärfadern Olof Rudbecks bearbetningar,
möjligen ock på teologernas förord sora i Goeding sågo den säkra
anticartesianen. J. Svedberg stod i fjärde rummet då Karl nämde
honom 1692, men ban var förut af konungen designerad, och valet
var förträffligt. 1694 nämdes Olderman till professor i teologi
ehuru han stod i tredje rummet. Märkligt var att Djurberg den
8 februari 1698 nämdes till teologie professor framför Goeding
som dock hade åtta röster mot Djurbergs tre, däri låg troligen en
skrapa åt Goeding; samma dag nämdes J. Reftelius t.ill professor
i praktisk filosofi, ehuru ban blott hade två röster och Daniel
Foreli us fått filosofiska fakultetens alla röster. Än mera slående var,
då 1703 professorn i orientaliska språk J. Palmroot nämdes till
1 Om dessa utnämningsfrågor se Afd. 1, Palmroot s. 34G, Schyllberg,
Törner, Steuchius och Rillovius s. 388—89, Enemann och Skunk, Sveder
och Nesselius s 393—394.
’J 1702 Castovius, 1703 Esberg, Celsius och D. Lundius, 1704 Eenberg,
1710 Steuchius och Billovius, 1712 Enemann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>