- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
82

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

sig fritt, det skulle ej illa uttydas. Han skyllde dock ifrån sig
skulden för de e. o. professorernas tillsättning och kastade den
oskickligt nog på universitetet själft, såsom skulle detta sändt på
honom rekommendationer som lian icke kunnat afslå. När dock
Scliefferus härtill genmälde, att om blott universitetet på förhand
fått reda på dylikt, så hade det kunnat remonstrera hos K. Maj:t,
försvarade sig De la Gardie med, att personerna stundom varit så
konsiderabla att de icke kunnat förbigås. Emellertid gaf ban
Brunnerus rätt däri, att man för framtiden icke borde taga några nya,
förrän universitetets affärer repat sig.

Han höll dock icke ord härmed ty utan att någon förbättring
i det ekonomiska läget inträffat, följde på 1670-talet ånyo flera
utnämningar af e. o. professorer, så 1672 G. Berelius i teologi och
1673 A. Grubb i samma ämne, 1674 C. Lundius i juridik och P.
Aurivillius i teologi, 1676 J. Micrander i grekiska, 1677 O.
Nezze-lius och 1679 Ii. Schiitz i teologi, men för dessa såg man sig icke
i stånd att anskaffa några arvoden. Efter 1670 har också ingen
e. o. professor uppburit som sådan någon lön, utom den stackars
Buscagrius, som ju ej kunde vidare befordras och som man ej heller
kunde låta svälta ihjäl. Och därför stodo sig dessa e. o.
professorer ganska slätt, därest de icke hade en adjunktslön förut såsom
Lundius eller sekreterarelön som Micrander. I motsatt fall fingo
de nöja sig med titeln. G. Berelius t. ex. fick aldrig någon lön af
universitetet som e. o. professor, men till all lycka hade han fått
Gamla Upsala pastorat året efter sin utnämning och behöll det äfven
efteråt som utnämd professor i logik 1675. A. Grubb åter tyckes
hafva fått hvarken pastorat eller lön som e. o. professor. Trots
detta gjorde konsistoriets erinran den 30 jan. 1678, att universitetet
i denna svåra tiden (kriget med Danmark var icke slut och
universitetets kyrkotionde var sekvestrerad) icke måtte med nya e. o.
professorer betungas, så liten verkan, att samma dag som Lundius
nämdes 1678 till ord. professor i juridik utsågs E. Aurivillius till
e. o. professor i ämnet; till all lycka fick han åtminstone juris
adjunktslönen som blef ledig efter Lundius. Därpå förflöto fyra år
utan att någon utnämdes. Men så följde under loppet af fyra år
7 utnämningar: 1681 Norrmannus i klassiska språk, 1683 A.
Vetter-hamn i historia1 och E. Ljung i teologi, 1684 Elingius i filosofi,
L. Vadensten i juridik, Goeding i eloquentia och H. Vallerius i
matematik. Med deras aflöning gick det som med deras företräda-

1 Han liar hvarken tjänstgjort eller uppburit lön. 1684 nämdes ban
till professor i matematik i Lund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free