Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
var ett lika farligt missbruk i annan riktning, ty det gick ut på
att betrakta adjunkturerna som personella platser, då likväl
konstitutionerna anslagit vissa sådana för hvar fakultet, såsom nödvändiga
för densamma till upprätthållande af undervisningen.
Konsekvensen af Rudbecks förfarande kunde ju blifvit, att fakulteterna
stundom finge vara alldeles utan adjunkter, hvilket som vi få se ock
skedde, men dessutom kunde det hända, att en person satt till
döddagar inne med en adjunktslön, som fallet blef med Buscragrius,
hvilken innehade den medicinska i 31 år till sin död 1692.
Rudbecks åsikter hafva för öfrigt här som ofta varierat efter
omständigheterna. Då han i dec. 1661 tillträdde sitt rektorat uttalade lian
som önskvärdt, att adjunkturerna då och då finge stå lediga, för att
om en lärd man komme, man då måtte kunna binda honom vid
universitetet.1 Fyra år senare åter ansåg ban som vi sett riktigare,
att de många e. o. professorerna, som tillskapats icke minst genom
hans eget bedrifvande, alltid skulle innehafva en adjunktur, för att
i händelse af ekonomisk nöd vid universitetet dock hafva något att
lefva på.2 Huru otillräcklig en sålunda reducerad inkomst för dessa
skulle varit, synes däraf att konsistoriet den 12 sept. 1668
anbefallde hos kanslern filos, adjunkten Jonas Achrelius till befordran
till något prästämbete, alldenstund han äfven med inberäknande af
sina kollegier icke kunde försörja sig på sin ringa lön, utan i Hera
år måst låna till föda och kläder.3 Samma år d. 24 nov. meddelar
det kanslern, att juris adjunkten Lundius är betänkt på att söka
sig bort, då ban icke kan lefva på sin lön; Lundius stannade dock,
ehuru ban fick nöja sig med adjunktslönen ända till 1679, då ban
tillträdde professorslönen.
Den forryckning af adjunktslönerna, som begynt med att
orientalisten Buscagrius 1661 fick medicine adjunktslönen, fortsattes allt
framgent. 1668 innehades en filosofie adjunktur af e. o. teol.
professorn Benzelius, och ännu en gafs åt en annan teol. adjunkt, den
ryktbare grälmakareu Jonas Körling, genom kanslersbref af 26 aug.
1668; i konsistoriet uttalade filosofiska fakulteten häröfver djupt
missnöje i sessionen den 9 sept. Året därpå anslog kanslern en
filos, adjunktur åt vikarierande akademisekreteraren Micrander, som
annars skulle tjant utan lön, då platsens ordinarie innehafvare
Hadorph, ehuru tjänstledig, uppbar bela sekreterarelönen. Detta miss-
1 Brel’ af O. ß. s. 3. Samma tanke uttalades af konsistoriet två år
senare 15 jan. 1662 (Cornelius. Några bidrag, 3. s. 14, noten).
* Se ofvan s. 81.
3 Achrelius, ehuru nämd adjunkt 10 dec. 1666, fick lön först hösten
1667, blef rektor i Gefle 1669.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
