Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
läraren tillfälle att lägga sin vetenskapliga begåfning och insikt i
dagen, ntan att ’inom rimlig tid föra till ända den kurs som
studenten behöfde genomgå för sin examen.
Föreläsningskatalogerna utvisa också i de allra flesta fall
hvilken författare föreläsaren följde, så som jag får tillfälle att nedan
visa under redogörelsen för de särskilda läroämnena. Svenska
arbeten äro bland dessa ej synnerligen vanliga, och däröfver får man
ej förundra sig, då vår vetenskapliga produktion, särskildt af
ekonomiska skäl, var relativt svag. Inom kyrkohistorien möta vi dock
E. Benzelii d. ä:s Historia ecclesiastica använd af Norrmannus och
Ljung 1695—96. På naturrättens område använde flera
professorer arbeten som de själfva författat, så Schefferus, Lundius och
Reftelius; Loccenii Synopsis juris patrii användes af nästan alla juris
professorer. Hoffvenii Synopsis pliysica 1678 följdes allmänt såsom
en grundläggande betraktelse i naturfilosofi. P. Aurivillii Logica
af 1672 och Metaphysica af 1674—75 användes i regeln af hans
efterföljare, ja ännu så sent som af Joh. Steuchius 1712—
1716. Bilbergs Geometri användes 1696 af Elvius, 1705 af N.
Celsius m. fl. I det stora hela var det dock samma arbeten, som voro
i bruk vid utlandets lutherska universitet, som här kommo till
användning; jag erinrar endast om sådana välkända böcker som i
teologi Hafenrefferi Compendium locorum theologicorum och J. F.
Königs Theologia positiva, i juridik Grotius och Pufendorff. —
Någon svårighet att,1 såsom konstitutionerna önskade, göra kursen
ettårig förefanns naturligen icke, då man valde en viss ej allt för
omfångsrik författare till objekt för utläggningen, man kan dock se
att det visserligen icke varit ovanligt, att kursen gått in på andra
året. Djupgående specialundersökningar torde varit ytterst ovanliga, så
mycket mera som det skulle hafva stridt mot konstitutionernas
program. Ett enda säkert dylikt fall får jag anföra nedan på juridik
i fråga om E. Aurivillii föreläsningar i romersk rätt, men det är
att märka, att han tydligen icke fullföljt den uppgjorda planen.
Och något motstycke till Pregitzer i Tübingen, som använde 25 år
för att genomgå profeten Esaias,1 hafva vi lyckligtvis ej att
uppvisa i Upsala; ej heller har jag sett uppgifvet, att man allmännare
brukat diktera föreläsningar, för att dessa skulle ordagrant
upptecknas af lärjungarna.
Det skulle varit önskligt att kunna gifva en bild af det
intresse, med hvilka olika professorers föreläsningar omfattats.
Tyvärr finnas i konsistoriearkivet ej redogörelser för åhörareantalet
mera än för de tjugo första åren 1656—76, men äfven dessa, så
’ Tholuck, Vorgescli. d. Rationalismens, 1. 1853, s. 02.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
