- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
109

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

kort tidrymd de än omfatta, erbjuda åtskilligt af intresse. Det kan
icke förvåna den, som känner tiden, att föreläsningarna i teologi
och latin varit de mest besökta. För teologien förklaras detta däraf,
att framtidsutsikterna för flertalet studerande af helt naturliga skäl
begränsades till de platser, som kyrkan och skolan erbjödo, och för
dessa voro ju teologiska insikter nödvändiga; vi hafva ock sett, att
konstitutionerna ålade vissa kategorier af studenter, särskildt alla
stipendiater, att bevista åtminstone en föreläsning i teologi; slutligen
var hela tidens anda öfvervägande teologisk och denna vetenskap
gjorde ännu anspråk på principatet. Latinet åter var för alla oumbärligt
såsom vetenskapens språk, det var ju ock därför redan i skolan det
grundläggande ämnet. Teologernas öfvertag genom deras studiers
egenskap af att gifva eu säker brödkaka retade naturligen ej litet
öfriga professorer, som sågo sina ansträngningar att höja studiet i
sina vetenskaper hämmas af detta privilegium. När Rudbeck 1663
sände kanslern en förteckning på dem, som inskrifvit sig till
teologernas föreläsningar,1 anmärkte han sarkastiskt, att uplänningarna
utgjorde mer än hälften af de tre första teologie professorernas
åhörareantal, ty därförutan hade de inga utsikter att få stipendier
eller kaplanslägenheter (han tillade hånfullt, att så höglärde blefve
dessa aldrig att de kunde få ett pastorat). De som voro af andra
landskap skrefvo iu sig mera pro forma för att icke i annat fall
råka illa ut, men de gingo ej ofta upp och hörde på; Rospiggarna
hade visserligen skrifvit in sig äfven för en professor i matematik,
men det vore för att läsa quatuor species och så lära räkna ut
kyrko-tionden; den fjärde teologen som läste Hafeurefferi loci communes
hade fullt från alla landskap, ty den dogmatiska läroboken måste
alla blifvande präster kunna. Men, tillägger Rudbeck, om
teologerna ej disponerade öfver kyrkans och skolans platser, skulle de
icke ha tre åhörare, ja kanske ibland ingen, såsom bäst syntes
däraf, att så länge de voro e. ordinarie, var det klent med antalet
af deras åhörare. Häri låg nog åtskilligt af sanning, men så har
det i alla tider varit och måste vara, där brödstudier spela en
större roll.

Om vi nu i korthet öfverblicka de siffror som
åhörarekatalogerna för åren 1656—1676 inrymma och först taga de
förkättrade teologerna i ögonsikte, så bestyrka dessa siffror hvad
Rudbeck påstått rörande talrikheten i allmänhet af teologernas åhörare.2

1 Till kanslern i jan. 10G3 (Bref af O. E. s. 19 ff.).

2 För att göra uplänningarna rättvisa gent emot Rudbeck.bör nämnas,
att. just det år, då han uppgifver, att dessa endast hört teologi, voro dock
af hans egna (50 åhörare 27 upplänningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free