Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
unga män till det politiska lifvet.1 För de illa aflönade adjunkterna
och de oaflönade docenterna, hvilka senare framträda mot
tidehvarfvets slut, hafva kollegierna säkerligen varit en viktig inkomstkälla;
A. O. Rhyzelius, som promoverades 1707 och samma höst af filos,
fakulteten antogs till magister docens, berättar att han då på
undervisning i skrifning med ett tjogtals studenter och på tre
kollegier för en femtio stycken förtjänat 400 daler kpt.s Det lilla jag
i öfrigt kunnat uppsnappa om inkomsten af kollegier får jag
anföra nedan på kulturhistoria.
Disputationsväsendet utgör en af de märkligaste sidorna i
uni-versitetslifvet. Dess liflighet och disputationernas beskaffenhet äro
på visst sätt en god mätare af intensiteten af det akademiska
arbetet. De voro dock denna tid ej endast till, såsom i våra dagar,
för att gifva den studerande ungdomen tillfälle att visa sina insikter
och sin förmåga som författare; somliga af dem voro snarare ett
undervisningsmedel, förmedelst hvilket studenterna skulle sättas i
tillfälle att visa sin förmåga att tänka klart och uttrycka sig ledigt.
Till denna grupp af disputationer hörde särskildt de s. k. privata
disputationerna, hvilka till största delen utarbetades af professorerna
i ocli för stipendiaternas öfning. De fingo ej tryckas, utom i det
fall att de voro af professorerna författade, och detta har sannolikt
ytterst sällan skett, af det enkla skäl att i dem vanligtvis ej lades an på
någon egentlig vetenskaplighet, utan blott på att i hastigheten
uppsätta teser eller frågor, å hvilka ungdomen fick öfva sina krafter;
exempel saknas dock ej på att de befordrats till trycket.3 Huruvida
den disputation som hvarje professor skulle årligen utgifva var
ämnad att höra till denna grupp eller till de offentliga
disputationerna, framgår ej af konstitutionerna. Påminnelser om denna årliga
skyldighets fullgörande hafva icke saknats,1 men för så vidt
föreskriften afsett att professorn skulle hvarje år offentligen disputera,
har den förblifvit en död bokstaf; och däröfver är mindre att undra,
ty det skulle pålagt professorerna allt för mycket besvär och
respondenterna som skulle bekostat dem allt för dryg utgift. I
1 Scheffèrus liar i sin själfbiografi (X. 202, Ups. Bibi.) redogjort för
sina kollegier 1(548—167(5 och angifvit, åhörarantalet.
2 Rhyzelius s. 53.
3 C. Arrhenius 1670 (T.idén, Catalogus disput. s. 28). Gra Molins teser
1715 (se Afd. I, s. 420) varit samtidigt tryckta, kan jag ej afgöra.
* Redan 5 sept. 1655 påminner rektor i kons:m om disputationes
anniversariæ; 1659 d. 13 april slöts där, att de som ej gjort sin plikt med
publicis dispntationibus skulle taga den i akt. 1673 <1. 18 och 29 okt- påminner
rektor ånyo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
