Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
dock slutligen hamnade på en teologisk lärostol, såsom den
sista-och högsta belöningen för deras sträfvanden. Kanslern De la Gardie,
som dock genom konflikter med Schutz och andra teologer haft en
långt ifrån behaglig erfarenhet af den härsklystnad och
ohandterlighet som utmärkte dessa, har själf gifvit uttryck åt den allmänna
uppfattningen af teologiens företrädesrätt, då han vid sitt sista besök
i konsistoriet den 27 aug. 1685 yttrade: "Dessa theologi äro
consi-dererade som præceptores publici totius regni". Visserligen arbetade
sig öfriga vetenskaper långsamt men säkert fram till en
själfstän-digare ställning, men ännu var det teologiska förmyndarskapet så
starkt, att vid sammanstötningar det nästan alltid slutligen afgick
med segern. Denna öfvermakt var en naturlig frukt af den
föregående utvecklingen. Det var ej minst genom kampen för sin
evangeliska tro som Sverige blifvit starkt och stort, och därigenom
trycktes på dess hela lif, så det politiska som det vetenskapliga,
en renlärighetsprägel som under Karl XI:s tid blef så godt som
dominerande.
Det teologiska studiet var och ansågs vara det första och det
sista i all undervisning, både barnets och studentens. Och vid
universitetet särskildt hade teologerna lyckats att genom lämpliga
anordningar gifva det en ställning, som syntes betrygga dess
förhärskande inflytande på alla områden. Skyldigheten för en hvar
att för vinnande af graden i en fakultet först låta examinera sig i
den teologiska, hvilken bestämmelse införts i konstitutionerna trots
de öfrigas motstånd, var en säker garanti för att alla skulle
förvärfva ett visst mått af teologisk insikt, och då ju i öfrigt kyrkan
och skolan voro nästan de enda områden, på hvilka, frånsedt
statstjänsten, den studerande hade att söka sin utkomst, hade teologerna
därigenom ett ypperligt tillfälle att, genom examinerande af alla
kandidater till platser på dessa områden, försäkra sig om de
teologiska studiernas trägna idkande. Men härigenom utsattes dessa
studier för faran att i öfvervägande grad nedsjunka till brödstudier,
som drefvos mindre af intresse för ämnet än för den framtida
utkomstens skull. Och om det äfven ligger åtskilligt af öfverdrift i
hvad Rudbeck så ofta i stridens hetta lät undfalla sig, så låg där
dock säkerligen ej litet af sanning i de ord som ban i denna sak
skref till kanslern:1 "Ocli är jag så försäkrad, som jag lefver, att
om de tre superiores professores theologiæ inte hade med consistorio
ecclesiastico och academico att disponera något om stipendiaterna
eller prästelägenheterna, de skulle intet hafva tre auditores, ja många
1 Bref af O. R. s. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
