- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
186

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

hållit sitt öfvertag, af det skäl att alla skulle höra honom. När
omsider från 1715 några spridda uppgifter lämnas i de redogörelser
som insändes till kanslern, -visar sig förhållandet vara oförändradt.
D. Lundius som fjärde professor har 1715 och 1717 200 åhörare,
Molin som primarius 1717 20, samt Djurberg och Paluiroot 1715
resp. 40 och 30. En annan fråga är, om alla som inskrifvit sig
sig också bevistat föreläsningarna, eller om de som Rudbeck sade
gjorde det blott pro forma, för att göra sig påminte hos teologerna.
Man skulle hafva allt skäl att misstänka det senare, och säkert är
att 1673 läses i teologiska fakultetens protokoll, att Brunnerus
"repeterade den gamla klagan om studiosorum theologiæ etiam
magi-strorum... oflit att frecjuentera exercitia tam publica quam privata,
särdeles lectiones publicas theologiæ exegeticæ."1 Den beskyllning
som Rudbeck 1663 riktade mot upplänningarne, att desse särskildt
befolkade de teologiska auditorierna, bekräftas af förteckningen på
åhörare, och det har nog fortfarit att vara så, efter teologiska
fakulteten kunde anhålla 1695 hos kanslern, att dess medlemmar
måtte få iunehafva platserna som inspektores öfver de nationer som
hörde under Upsala stift.2

Konstitutionerna af 1655 hade, i anslutning till en anordning
som införts redan 1649,3 stadgat följande om ämnesfördelniugen.
Professor primarius, tillika domprost, skulle hafva på sin lott nya
testamentets exegetik och kyrkohistorien från Kristi födelse till
närvarande tid; andre professorn skulle sköta exegetiken af gamla
testamentets historiska böcker och i förening därmed kyrkohistorien
före Kristi födelse; den tredje svarade för gamla testamentets
kanoniska böcker särskildt psalmerna och profeterna; den fjärde
behandlade loci theologici eller trosartiklarna i två kurser; den förra på
två år skulle hvila på den sanna kyrkans bekännelseskrifter,
särskildt på confessio augustaria, den senare på två högst tre år skulle
stödja sig på någon godkänd lärobok i ämnet och äfven behandla
de förnämsta kontroverserna. Det nya i dessa bestämmelser var att
plats inrymdes åt kyrkohistorien,1 häri låg ett stort försteg i
jämförelse med hvad som ännu var förhållandet vid det tyska
protestantiska universiteteten. I öfrigt var som vi se undervisningen hår

1 Teol. fak. prot. 24 april 1673; detta år liade Lithnian 25, Rudbeckius
blott 9, Brunnerus 36 åhörare. Denna klagan, att de exegetiska
föreliisnin-garne voro svagt besökta, upprepas 17 sept. 1677.

- Kanslern t. kons. 16 juli 1695 med remiss af teol. fak:s begäran.

a R. Holm: J. E. Terserus 1. s. 180.

4 De la Gardies anonyme rådgifvare 1654 (se Afd. 1 s- 4. not. 2)
föreslog en femte professor uteslutande i kyrkohistoria.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free