Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
liksom utrikes koncentrerad på exegesen ocli dogmatiken, hela
studiet hvilade på det konfessionella intressets grund.1 Någon
gång tyckes afvikelse hafva fått förekomma från den stadgade
ämnesfördelningen, likasom man ej tyckes hafva bekymrat sig särdeles
om, att genom en professurs ledighet ett ämne blef orepresenteradt
för någon tid. Efter att Edenius insjuknat 1665 i den lungsot som
tog hans lif, förordnades ingen att sköta den viktiga platsen i
dogmatik, utan dess föreläsningar lågo nere till Brunnerus i juni 1667
installerades som efterträdare.2 År 1669 sköttes Stigzelii ämne af
den femte professorn E. Benzelius, som läste Ebreerbrefvet och nya
testamentets kyrkohistoria, under det Stigzelius själf behandlade
casus conscientiæ. År 1683 läste P. Rudbeckius som professor
primarius endast öfver kyrkomötena; 1689—91 läste han blott Vita
Constantini Magni ex Eusebio. Och när Svedberg 1702 lämnade
Upsala, fingo föreläsningarna i nya testamentets exegetik hvila i
nära tre år, till dess Molin blifvit nämd domprost, och de ledo
sedan betydligt afbräck, genom att lians ledamotskap i
bankodepu-tationen och andra uppdrag ofta kallade honom från staden.
Många af våra dagars teologiska discipliner förekommo ej ens
till namnet i konstitutionernas läroplan, såsom praktisk teologi,
moralteologi, apologetik, polemik, homiletik, prænotioner och
ency-clopedi, kyrklig arkeologi, religionshistoria etc. Några af dem
berördes väl i förbigående vid behandlingen af de läroämnen med
hvilka cle närmast sammanhörde, men en själfständig fristående
ställning intogo de ju icke i undervisningen, utan det berodde af
lärarnes intresse, om de ej alldeles bortglömdes. En af dessa blef
säkerligen aldrig försummad och det var den polemiska teologien.
Det var en naturlig följd af det ständiga stridstillstånd, hvari den
lutherska kyrkan lefde gent emot papism, kalvinism och öfriga
sekter (äfven de förra räknades af stränga lutheraner alltid till
sekterna); polemiken bildade därför en stark ingrediens i all teologisk
undervisning. Jag skall strax uppvisa, huru våra lärare äfven i
åtskilliga andra fall gingo utöfver den lagbestämda
undervisningsramen. Dessförinnan torde dock vara skäl att meddela något om
1 En bjärt belysning öfver detta sakförhållande kastar det som
passerade i teolog, fakulteten 1684. Dess e. o. professor E. Ljung hade begärt
att få disputera »de theologo», men fakulteten ville att han skulle laga en
articulus fldei. När så Ljung den 5 maj föreslog tre ämnen: De imagine
Dei, De obsessione, De polygamia patrum, accepterade fak:n det första;
någon anmärkning gjordes dock ej mot de två andra.
■ När samma plats i loci communes stod ledig 1697 efter Olderman,
öfvertog Xorrmannus den jämte sin professur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
