Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
conscientiæ öfver hvilka ej så sällan förelästes. Svedberg sökte
gifva denna undervisning mera hållning genom att till grund för
densamma lägga J. C. Dürrii Encbiridion tbeologiæ moralis som
ban sedan utgaf af trycket.1 Stundom möter man intressanta
föreläsningsämnen som man knappast väntat. Ar 1662 läser Stigzelius
öfver "Tractatus Hieronymi et aliorum recentiorum de scriptoribus
ecclesiasticis"; Benzelius, hvars intresse var synnerligen mångsidigt,
läste 1680 öfver "Descriptio terræ sanctæ aliaque geographiam
sanc-tam concernentia" samt 1682 "Methodus et apparatus studii
theo-logici". Svedberg läste 1697 öfver "vårt swänska språk som thet
i bibelen wedertagit och brukeligit är", Norrmannus 1698 öfver
svenska bibelöfversättningarna, litteraturhistoria och bokväsen. Det
bör dock tilläggas, att dylika ämnen nästan uteslutande förekommo
på de s. k. kollegierna, hvilka mest afsågo att, dels förbereda
lärjungarna för de offentliga föreläsningarna, dels likasom utfylla hvad
som icke å dessa kunnat föredragas. Huru omväxlande dessa
kollegier kunde vara till innehållet synes af Benzelii bevarade
anteckningar om ämnena;2 ban har behandlat gamla och nya testamentets
bibliska historia, kyrkohistorien, dogmatiken, formula concordiæ,
predikoöfningar, det teologiska studiets art och metod samt
moralteologi; åhörareantalet och inkomsterna voro ock högst betydliga.
— Yid den dogmatiska undervisningen följdes som hittills vanligen
någon af de tyska lutherska universiteten godkänd lärobok.
Hafen-refferi Conpendiuui doctrinæ coelestis liade i regeln utträngt
Hutten Compendium Iocoruin theologicorum, ehuru det senare arbetet
ännu pä 1690 talet användes af e. o. professorn I. Kolmodin och
adjunkten M. Schütte; vid den tiden trängde dock J. F. Königs
theologia positiva acroamatica småningom i sin ordning undan de
förra. — En god föreställning om de arbeten som brukades vid
studierna kring år 1700 får man af den fingervisning som Svedberg
i detta hänseende gaf Gotlands nation.3 Bibeln intager första
platsen, därpå följer Hafenrefferus, till hvilken den "som är fallen till
hög och concis styl" kan lägga Dannliaveri arbeten, den som älskar
"jämn och klar styl" Brochmannus, Gerhardus ocli Chemnitius, den
som önskar en logisk behandling af ämnet kan taga Kromayers
arbeten. God insikt i grekiska och hjälplig i hebräiska vore nödvändig
och framförallt att beflita sig om en god latin, hvartill studiet af
kyrkofädernas skrifter särskildt vore ett godt medel, då ju deras
innehåll var teologiskt: Seb. Schmidii latinska version af bibeln (af
1 H. Tottie, 1. s. 191.
2 Benzelii kollegier 1G6.-J—87 (U. 96, Ups. Bibi.).
3 G. A. Gustafson, Auteckn. om Gotlands nation, 1878, s. 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
